Etikettarkiv: IQ

Att känna tillit ger fördelar i livet

Citat, Socialt kapital, Uncategorized, , , , , , ,

I Ryssland betraktas tillit ofta som ett tecken på naivitet eller dumhet, medan den som ifrågasätter, misstänker och misstror allt och alla snarare ses som skarpsynt och intelligent. Detta synsätt är djupt rotat i den ryska historien, präglad av århundraden av feodalism, tsarvälde, sovjetisk övervakning, förtryck och propaganda. Det kan ibland ha varit livsavgörande att vara vaksam och skeptisk, så just i Ryssland kanske det inte är så konstigt att misstro har blivit en överlevnadsstrategi.

Men den typen av historisk kontext är undantaget snarare än regeln. I de allra flesta samhällen är tillit inte ett tecken på svaghet, utan en styrka – och ofta en avgörande framgångsfaktor. Forskning från bland annat University of Oxford visar att det är de människor som har tillit till andra, som är öppna för samarbete och ser världen med ett grundläggande förtroende, som också presterar bäst. Det finns ett tydligt samband mellan tillit, intelligens och framgång. Människor som litar på andra tenderar inte bara att lyckas bättre i sociala sammanhang – de har också högre kognitiv förmåga och bättre resultat på akademiska tester.

Cynikernas argument är ofta att de undviker att bli lurade. Och visst, om man aldrig litar på någon så minimerar man risken för svek eller att bli utsatt för brott. Men det man missar är allt det positiva som aldrig blir möjligt. Den som är cynisk får sällan uppleva den typ av samarbete som bygger på ömsesidighet och öppenhet. De tolkar ofta andras handlingar som fientliga eller själviska, även när de inte är det – och därmed går de också miste om de stora fördelarna som kommer med samarbete: nätverk, gemenskap, idéutbyte, innovation och framgång genom gemensamt arbete.

I samhällen där institutioner är stabila, rättssystemet fungerar och makthavare i någon mån är ansvariga inför folket, är det rationellt att visa tillit. Det skapar handlingsutrymme, relationer, innovation – och mänsklig värme. Bara i sammanhang där korruptionen är systematisk och historien bär på upprepade svek från överheten, kan misstro verkligen vara den mest funktionella strategin. Men det är just i sådana samhällen som människor också går miste om de stora fördelarna som tillit kan ge.

Att känna tillit innebär förstås en viss risk – man kan bli sviken. Men den som vågar lita på andra ökar samtidigt sin chans att lyckas. Tillit öppnar dörrar. Den bygger broar mellan människor. Den möjliggör just nya relationer, samarbeten och erfarenheter som utvecklar både individen och samhället. Tillit skapar tur i livet – det är de tillitsfulla som i högre grad hittar den där starka och bestående kärleksrelationen i livet, som hittar vänner som berikar och är ett stöd genom livet och som knyter bekantskaper som leder till bättre jobb eller nya insikter. Medan de som misstror ofta tycker att de har otur – trots att de undviker alla risker. Ja, den tillitsfulle kanske blir lurad på pengar eller får sin lägenhet förstörd vid en uthyrning när man utsätter sig för en risk – men sammanslaget är det ytterst sällan som den som väljer att visa tillit totalt sett förlorar på det sett över hela livet.

Därför är det djupt oroande när vi ser ökande nivåer av misstro, otrygghet och rädsla i många länder idag. Politiska konflikter, desinformation och ökande polarisering riskerar att bryta ner den sociala tillit som är grunden för ett fungerande samhälle. Ökad kriminalitet och bedrägerier mot privatpersoner gör också att fler (med rätta) misstror människor i vissa sammanhang. När människor slutar lita på varandra förlorar vi inte bara vår sammanhållning – vi försämrar också vår gemensamma intelligens.

Så våga känna tillit – inte för att vara naiv, utan för att det i de flesta fall faktiskt är smart. Tillit är inte bara en känsla, det är en strategi. En strategi som ger resultat, både på individuell och samhällelig nivå. Sedan ska man absolut ha ett kritiskt öga gentemot omvärlden och andra människor, men det är inte riktigt samma sak som att misstro. Utan var smart och visa tillit!

IQ, kreativitet eller visdom?

Böcker & rapporter, Citat, Socialt kapital, , , , , , ,

Eftersom människors handlingar och hur vi tänker i olika situationer är själva kärnan i det sociala kapitalet har jag intresserat mig allt mer för beteendevetenskapliga ämnen och om hjärnforskningen.

För något år sedan läste jag en bok om intelligens skriven av Johan Norberg. Den finns många olika typer av intelligens som t.ex. kognitiv intelligens, emotionell intelligens, musikalisk intelligens etc. Men en viktig indelning är den mellan den kognitiva intelligensen, dvs. det som vi mäter genom IQ-tester, kreativitet samt det som förenklat skulle kunna kallas visdom. IQ är ju det som är mest känt och det som är lättast att mäta. Johan Norberg skriver intressant om hur IQ verkar ha ökat över tiden genom vår allt större förmåga att tänka abstrakt, men att den nu faktiskt håller på att minska. Vi verkar bli dummare av smartphones! Vi behöver inte hålla telefonnummer, gatuadresser, recept etc. i huvudet längre eftersom allt finns att hämta via mobilen. Mobilen skapar också mindre utrymme för reflektion. Stunder när vi väntar på något som tidigare inte kunde fyllas med något annat än tankeverksamhet.

Kreativitet handlar om att tänka utanför boxen och koppla ihop saker som tidigare inte blivit ihopkopplade. En frigörelse från etablerade begrepp och sanningar. Det är inte alls säkert att människor med hög IQ är kreativa.

Den kinesiska taoismen beskriver världen som en balans mellan ordning och kaos. Om IQ står för ordning, så står kreativitet för kaos. Men det är från kaos vi utvecklas. Det är kreativiteten som står för idéer, uppfinningar, möjligheter och äventyr! Enligt taoismen är det i balansen mellan ordning och kaos som såväl människor som samhällen utvecklas på bästa sätt.

Kreativitet tycks tyvärr också ha ett visst samband med psykiska sjukdomar (kaos). En del kreativa drabbas under sin livstid och bland dem som inte drabbas har det visat sig att den närmaste släkten ofta är överrepresenterade vad gäller psykisk sjukdom. Kreativa människor borde därför genom evolutionen dött ut, men det har de inte – för folkslag och samhällen har kollektivt överlevt på grund av kreativiteten. Det kanske är så att kreativitet inte alltid varit bra för individen, men det har alltid varit bra för det kollektiv i vilken den kreativa individen ingått i. Därför har den kreativa genen alltid kunnat föras vidare generation efter generation.

Visdom är dock något annat. Jag tolkar visdom på följande sätt. Det är när man kan koppla bort sina primitiva känslor och ha förståelse för olika perspektiv. Man följer sin inre väg, istället för att vara styrd av den egna gruppens eller samhällets normer och definitioner av verkligheten. Den som är vis kan förstå även dem man inte håller med i sak och kan skilja sak från person. Visdom sägs komma med livserfarenhet.

Nalle Puh kanske inte var den smartaste björnen, men han var den visaste

Det finns ett nytt forskningsområde som kallas vuxenutveckling som handlar om att en del vuxna tar det här steget till att bli en mer mogen och reflekterande människa och att det är viktigt för ett samhälle att så många som möjligt gör det.

Nu tror jag att visdom blir det som kommer att efterfrågas mest. Forskningen kring vuxenutveckling tror jag är ett steg i den riktningen. Såväl människor med hög IQ som de med hög kreativitet är viktiga, men jag tror att den kunskap som människor är mest beroende av för att kunna hantera framtidens utmaningar är visdomen – förmågan att kunna balansera olika åsikter och att kunna se frågor från olika perspektiv. Det behövs mer än någonsin nu när sociala medier tycks skapa polarisering mellan olika grupper i samhället.

Visdom behövs för att kunna överbrygga talangerna hos dem med hög IQ och hög kreativitet och för att skapa tillit i samhället. Och eftersom det visat sig att visdom och vuxenutveckling har en del att göra med erfarenhet och ålder, så kanske det visar sig att äldre människor återigen blir efterfrågade i arbetslivet.

Eller det kanske bara är en förhoppning från en åldrande statistiker……