Etikettarkiv: Tillit

Har förlusten av tillit bäddat för en konservativ regering?

december 15, 2022Socialt kapital, Statistik, UncategorizedDemokrati, Kairos Future, Konservatism, Landsbygden, Polarisering, Politik, Sverigedemokraterna, Tillit, Ungdomar, USAadmin

Det var i 1800-talets Tyrolen som man började använda kanariefåglar för att varna för höga halter kolmonoxid. Fåglarna fördes ned i den mörka gruvan och sattes i en bur hängandes i gruvtaket. När halten av den luktfria och osynliga gasen kolmonoxid ökade så påverkade det kanariefågeln som svimmade av eller dog. Detta var en tydlig signal för gruvarbetarna att genast avsluta arbetet och ta sig upp ur gruvan. Då kanariefåglar är känsligare för kolmonoxid än människor så reagerar de snabbare på en ökad halt i luften, innan det börjar påverka människor.¹⁾

På samma sätt kan man idag använda förlust av tillit som en varning för när ett samhälle får svårare att hålla ihop och för när befolkningen i stället blir splittrad och polariserad. Det är mycket som talar för att en lägre tillit, speciellt hos delar av befolkningen, är en viktig förklaring till att vi nu har en konservativ regering.

De med låg tillit röstar på SD

Något som är tydligt i statistiken är att de grupper och de regioner i Sverige där tilliten är som lägst, där är också SD som störst. Och när tilliten i ett land minskar och speciellt när människor inte längre upplever sig vara trygga då ökar både konservatismen och högerpopulismen. Det finns en tydlig parallell till USA som är det land i Västvärlden där den generella tilliten i befolkningen minskat mest sedan 1960-talet, något som lagt grunden till att en högerpopulistisk narcissist kunde bli president i USA.

Den generella tilliten är fortfarande internationellt hög i Sverige, men den har minskat i vissa grupper. Och även om tilliten endast minskat marginell sett över hela befolkningen, så har SD blivit det parti där så kallade lågtillitare söker sig. Det är inte bland socialdemokrater generellt man hämtat röster, utan bland de tidigare socialdemokrater som känner låg tillit. Det är inte bland moderater generellt man lockat till sig röster, utan det är hos tidigare moderater som känner låg tillit. SD har blivit en magnet för människor som har svårt att lita på människor generellt, som i högre grad än genomsnittet tror att politiker är korrumperade och sviker det allmännas bästa, att maktutövande personer har en dold agenda och att det finns sammanslutningar i världen och i Sverige som konspirerar bakom vår rygg.

Felaktig bild eller en rimlig reaktion?

Frågan är om de har någon fog för den lägre tilliten? Till viss del tror jag att den lägre tilliten kan skyllas på sociala medier och de algoritmer som har som mål att framkalla starka känslor hos människor. En del människor som fastnat i dessa algoritmer pumpas ständigt med negativa och ibland hatiska bilder av politiker och debattörer med vänstersympatier, men många som har gått till SD är också människor som är arbetslösa, sjukskrivna och förtidspensionerade eller som bor i kommuner och på platser där utvecklingen sedan 1990-talet har blivit sämre. Det har uppstått en spricka mellan stad och land kring hur man röstar. När människor som tidigare kände att samhället höll ihop och att man kunde lita på de flesta människor man mötte i sin vardag, inte längre gör det – då minskar också den generella tilliten.

När många tycker att politiker och media är upptagna av frågor som inte berör dem samtidigt som utvecklingen i den ort man bor under mer än 30 år gått i fel riktning, med färre arbetstillfällen, minskad service och ungdomar som flyttar, är det lätt att känna sig sviken av samhället. Lägg till detta att andelen lågt utbildade invandrare där många är försörjda av det offentliga blivit en kraftigt ökande andel av vissa småstäders befolkning, en ökad kriminalitet som följer i fotspåren av att alltför många invandrade hamnar i utanförskap²⁾ samt höga el- och bensinpriser – som i mycket högre grad drabbar befolkningen på landsbygden än i Stockholms innerstad, så är det kanske inte så konstigt att många tycker att det var bättre förr och att de röstar på ett parti som säger att de ska få tillbaka detta förr.

Ungdomar röstar allt mer konservativt

En annan sak som överraskade många var att ungdomarna röstade konservativt. Men med tanke på att tilliten sjunkit markant bland ungdomar, är det kanske inte så konstigt. Bland de äldre ökar däremot tilliten, vilket beror på att den mest tillitsfulla generationen – fyrtiotalisterna – blivit en allt större del av gruppen äldre.

Ålder	År 2005	År 2010	År 2015	År 2021	Förändring 2005-2021, %-enheter
16–29 år	37	41	41	43	6
30–44 år	26	26	30	30	4
44–64 år	22	22	23	23	1
65–84 år	22	20	22	20	-2
Totalt	26	27	28	28	2

Tabell 1 Andel (%) som uppgett att de har svårt att generellt lita på andra människor 2005, 2010, 2015 och 2021

Enligt omvärldsspanarna på Kairos Future har det länge varit en trend att ungdomar blir alltmer konservativa – framtiden framstår som hotfull med klimatförändringar, krig, pandemier samt en rädsla för att inte få ett bra jobb och bostad. De vill i mindre utsträckning än tidigare generationer resa och se världen, i stället vill de få ett stabilt jobb, gifta sig och skaffa barn. När omvärlden känns komplex och otrygg, så är en naturlig reaktion att sluta sig inåt – allt fler ungdomar söker snarare tryggheten i den lilla världen än spänningen i den stora, dvs. precis tvärtemot min egen tågluffande och backpackande generation som skulle uppleva världen och gärna sköt fram vuxenlivet och bildandet av familj till långt över 30-årsstrecket. Denna trend har heller inte blivit mindre av en (i mina ögon) överbeskyddande föräldrageneration som skjutsar sina barn till alla aktiviteter – det är förståeligt, men denna rädsla förs över på barnen som blir allt mer trygghetssökande.

När människor får svårare att lita på människor generellt, så söker man sig till sammanhang och grupper där man känner sig trygg och där man vågar lita på andra. Samma tendens finns faktiskt även på den politiska vänsterkanten fast den där får andra uttryck – t.ex. genom att skapa ”trygga rum” och med alla medel stänga ute åsikter som upplevs som kränkningar. Det kan tyckas sympatiskt, men vill man bara umgås med människor som man identifierar sig med eller tycker lika som en själv så riskerar samhörigheten och solidariteten med andra människor att försvagas.

Det är dock viktigt att poängtera att gruppen ungdomar inte är homogen på något sätt. När man pratar om att ungdomar är på ett visst sätt, så är det snarare ett uttryck för att en del normer och värderingar går i en viss riktning eller att gruppen konservativa har ökat något i förhållande till dem som har mer liberala eller vänsterorienterade åsikter.

Vad kan vi göra för att människor ska få tillbaka tilliten?

Men oavsett hur man ser på konservatism eller hur man röstar, så är en lägre tillit ett samhällsproblem. Det som politiker och andra debattörer nu behöver göra, det är att ställa sig ett antal frågor.

Vad är tillit och varför är den viktig för att ett samhälle ska fungera på ett bra sätt?
Varför har många människor förlorat tilliten?
Finns det reella skäl till att en del människor minskat tilliten eller bygger den förlorade tilliten på en förvanskad bild av verkligheten?
Och vad kan vi göra för att människor ska få tillbaka tilliten?

Jag är helt övertygad om att det går att vända på kuttingen, men då behöver vi ta fram bra svar på de här fyra frågorna. Vill ni diskutera dessa frågor så deltar jag gärna med min tankar kring detta.

1) Källa: https://proregcontrol.se/gaslarm-forr-i-tiden/

2) Invandrade är överrepresenterade bland lågt utbildade och kriminella i Sverige. Men flertalet invandrade är naturligtvis varken lågt utbildade eller kriminella. Kriminologen och författaren Leif GW Persson sa en gång att 97 av 100 svenskar aldrig begår ett allvarligt brott under sin livstid, och bland utrikes födda är motsvarande siffra 95 av 100. Det innebär en överrepresentation på hela 67 procent (fem är 67 procent större än tre), MEN också att 19 av 20 utrikes födda aldrig begår något allvarligt brott utan är goda samhällsmedborgare på samma sätt som flertalet svenskar är det. Så det är här viktigt att kunna hålla två saker i huvudet samtidigt.

Tankar för dagen med Ing-Marie Wieselgren

oktober 25, 2022Citat, Ljud, Socialt kapital, UncategorizedIng-Marie Wieselgren, Socialt kapital, Sveriges Kommuner och Regioner, Tankar för dagen, Tillitadmin

Igår sökte jag på ”Socialt kapital” på Google och till min överraskning fick jag fram min tidigare kollega Ing-Marie Wieselgrens ”Tankar för dagen” från 2017. Det var Ing-Marie som så tragiskt blev mördad på en gata i Visby i somras. Jag kände inte Ing-Marie personligen – hon jobbade på en annan avdelning än jag och jag har nog bara bytt några ord med henne under alla år på SKR, men andra kollegor som kände henne bättre var i sorg och jag greps också av hennes tragiska öde och att det kändes så fruktansvärt orättvist. Hon var också en extraordinär kraft som yrkesperson på SKR och djupt kunnig inom många områden.

När jag nu lyssnat på hennes tankar från programmet (klicka på länken nedan) inser jag att hon hämtat uppslaget för det hon pratar om från min bok ”Tillit och tolerans” från 2016. Hon för givetvis ett eget resonemang, men jag känner igen en del av det hon säger från boken ordagrant, och hon lyfter ett citat som finns i boken: ”Lika barn lika bäst, men olika barn hittar på olika lekar”. Det är alltid roligt att upptäcka att människor läst och inspirerats av vad jag skrivit i böcker eller i min blogg, men denna gång blev jag också ledsen – sorg över en person som jag egentligen inte känner välde över mig. Jag hade önskat att jag fått prata med henne om de tankar som boken fört med sig till henne, men det blev inte så….

https://sverigesradio.se/avsnitt/945615

”Rusta upp det sociala kapitalet – Varje situation utgör för varje människa en ny chans att göra världen liten bättre, eller lite sämre”
Ing-Marie Wieselgren

Socialt kapital och företagsklimat

september 29, 2022Artiklar, Socialt kapitalFöretag, Företagsklimat, Förtroende, Myndighetsutövning, Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting, Tillitadmin

För en tid sedan började jag skriva på en krönika som skulle ha publicerats på Sveriges Kommuners och Regioners webbplats i samband med offentliggörandet av den undersökning som jag är ansvarig för på SKR – Öppen jämförelse Företagsklimat eller Insiktsundersökningen som den också kallas.

Den blev aldrig publicerad och jag glömde bort den. Nu hittade jag den på nytt igen, och tyckte att den blev rätt bra. Så varför inte publicera artikeln som ett blogginlägg?

Krönika om företagsklimatet i kommunerna

Kommuner och regioner har ett intresse av och roller att fylla för att främja näringslivets utveckling. Ett livskraftigt näringsliv som erbjuder människor arbetstillfällen och utvecklingsmöjligheter är avgörande för att såväl lägga grunden för skatteintäkter som att skapa attraktiva och hållbara kommuner och regioner.

Det lokala näringslivet kan främjas på många olika sätt; Genom en bra offentlig service, god infrastruktur, möjlighet till bra boende, goda utbildningsmöjligheter och naturligtvis ett bra företagsklimat.

I mitt ordinarie jobb så ansvarar jag för en företagsklimatundersökning, eller snarare en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning gentemot företagare. Undersökningen kallar vi för Insikt och den har genomförts i samarbete med Stockholm Business Alliance sedan år 2010. Resultaten presenteras genom ett så kallat NKI (nöjd-kund-index) och det indexet har ökat från 66 år 2010 till 74 år 2021.

Det är glädjande att företagarna blivit allt nöjdare med kommunernas myndighetsutövning. Men varför intresserar vi oss för just myndighetsutövning? Företagsklimat är väl bredare än så? Ett svar på den frågan är att företagsorganisationer sällan uppmärksammade myndighetsutövningens betydelse för företagsklimatet när vi startade den här undersökningen 2010. Detta har nu ändrats – Svenskt Näringsliv med flera företagarorganisationer lyfter idag betydelsen av god service, effektivitet och rättssäkerhet i myndighetsutövningen på ett helt annat sätt än tidigare.

Samhällsandan har betydelse för företagsklimatet

Ett annat svar är den forskning inom området socialt kapital som visar på starka samband mellan myndighetsutövning, tillit och lokalt företagsklimat.

Företagande beskrivs ofta som en funktion av de lagar och skatteregler som gäller för företagande samt av individuella val – att förverkliga något som man tror på, ökad frihet och självständighet, att få jobba med det man är intresserad av, möjlighet att tjäna pengar etc. Men det är också viktigt vilket sammanhang människor ingår i där de bor. Ett gott företagsklimat bygger delvis på de förutsättningar och den samhällsanda som finns lokalt, i vilken grad den främjar entreprenörskap, inbjuder till samverkan och öppnar upp för tankar och influenser utifrån. En viktig del i det lokala företagsklimatet är helt enkelt den tillit som människor har till sig själva och andra och det förtroende som finns mellan olika lokala och regionala aktörer.

8 av 10 företag har någon gång kontakt med kommunen. De flesta av dessa kontakter är med kommunen som myndighet. Om företag upplever skillnader i t.ex. regeltillämpning mellan kommuner är detta problematiskt, liksom upplevda brister i avtalsuppföljning vid upphandling som snedvrider konkurrensen. Det är viktigt med god service och hög effektivitet i handläggningen samt att företaget känner sig opartiskt och korrekt bemötta. Den här typen av kontakter som företagare har med en kommun kan ha stor betydelse för företagens framtid och den definierar ofta företagens bild av kommunen. Om dessa kontakter upplevs som positiva stärks förtroendet för kommunen, vilket också bidrar till den samverkanskultur och goda förutsättningar som utgör grunden för ett bra lokalt företagsklimat.

Sedan SKR vår samarbetspartner Stockholm Business Alliance initierade den här undersökningen 2010 har kommunerna gjort ett fantastiskt arbete med att förbättra service och effektivitet i myndighetsutövningen. Och företagarna är idag generellt nöjda med kommunernas service och effektivitet när det kommer till myndighetsutövning.

Hopajola

maj 24, 2022Socialt kapitalAllmänning, Dialekter, Hopajola, Lanna, Lekebergs kommun, Närkedialekt, Samarbete, Tillit, Västernärkeadmin

Jag är uppväxt i Västernärke, i byn Lanna som ligger i Lekebergs kommun. Här talades det en ganska grov närkedialekt när jag var barn. Även om min dialekt med åren blivit mindre tydlig, så brukar inte folk ha några som helst svårigheter att gissa rätt på min härstamning.
Nu tror jag inte närkingska rent ordmässigt skiljer sig åt så mycket från rikssvenskan, åtminstone inte nutid. Det handlar mer om betoningar, det något nasala i-ljudet samt att det låter gnälligt.

Men det var några ord som jag fick sluta att använda när jag flyttade till Stockholm. Bland annat ordet ”jullrig” som betyder instabil eller ranglig och ”Vertja” som egentligen är en förvanskning av ”Vet jag” – det är alltså en fråga som man ställer till sig själv likt ”Jag undrar”. ”Vertja om jag skulle ta en fika nu?”. Folk förstod inte vad jag sa – och då får man givetvis anpassa sig.

Men nu har jag hittat ett ord på närkedialekt som jag vill slå ett slag för, dels för att ordet låter så jäkla bra, dels för att det står för något centralt i uppbyggnaden av tillit – nämligen skötsel av allmänningar. Namnet Hopajola betyder allmänning på gammal närkedialekt, eller ”jorden som vi äger och brukar gemensamt”. Hopa står för allihopa och jola för jorden. Jag fick upp ögonen för detta eminenta ord genom en naturvårdsorganisation i Örebro län som heter just Hopajola.

För att sköta en allmänning krävs två saker – samarbete och tillit

En allmänning är alltså något som ägs och sköts gemensamt – det kan vara skog, betesmark, vatten eller infrastruktur som mindre vägar eller bryggor, men även en gemensam tvättstuga – t.o.m. välfärdsstaten kan i någon mening också definieras som en allmänning. Vi betalar skatt till staten därför att vi tror att andra också gör det och vi litar på att staten i allmänhet investerar klokt för framtiden eller ger tillbaka dessa pengar till befolkningen på det sätt som bestämts genom lagar och politiska beslut. Det fungerar så länge alla sköter sig och också tror att de flesta andra sköter sig.

För att kunna sköta en allmänning krävs två saker – tillit och samarbete. Skötsel av allmänningar är därför något väldigt centralt i forskningen om socialt kapital. Hur kan man få en stor grupp att ta ett kollektiv ansvar, när varje enskild person på kort sikt kan dra nytta av att agera individualistiskt och egoistiskt.

Jag vill verkligen inte återintroducera gamla närkedialektala ord in i det svenska språket, men just det här ordet tycker jag klingar så väl och har så fin innebörd. Vad tycker ni? Visst behöver vi lite mer hopajola i Sverige!

Slott och vattendrag

maj 18, 2022Socialt kapital, StatistikHistoria, Kommuner, Ranking, Skapa socialt kapital, Slott, Tillitadmin

Har befolkningen generellt kunnat förbättra sin situation genom egna insatser eller genom horisontella samarbeten mellan jämbördiga parter, eller har man historiskt varit beroende av t.ex. en adelsfamilj, storbonde eller av en dominerande arbetsgivare för att skapa ett bra liv åt sig själv och sin familj. Bruksorter och kommuner med stora slott och herresäten har av den anledningen ofta lite lägre socialt kapital – levnadsmönster, normer och värderingar tycks föras över från en generation till en annan. Naturligtvis spelar händelser och utvecklingen i modern tid också stor roll – det finns inget ödesbestämt i det sociala kapitalet. Men det som hänt för många hundra år sedan, verkar fortfarande påverka hur tilliten och det sociala kapitalet ser ut idag.

För några år sedan skapade jag ett mått på det sociala kapitalet och utifrån detta mått rankade jag samtliga Sveriges kommuner (se länk nedan). På den sverigekarta som jag tog fram utifrån rankingen så blev två saker väldigt tydliga:

a) Det sociala kapitalet är som lägst i slottstäta Skåne och delar av Mälardalsregionen samt i bruksorterna i Bergslagen där befolkningen haft ett beroendeförhållande till en dominerande en arbetsgivare.
b) Kommuner som ligger i anslutning till en sjö eller stort vattendrag har ofta ett högt socialt kapital, medan kommuner som legat mer isolerade genom bergspartier, stora skogar och otillgänglig natur har ett lägre socialt kapital.

https://socialtkapital.nu/kommunranking/

Sätt pekaren på kartan för att se kommunnamn

Det är sannolikt så att byar där man tidigt kunnat röra sig över större geografiska sträckor och träffat människor som haft en annan dialekt och andra sedvanor med tiden fått en större öppenhet och tolerans inför det som är annorlunda och avvikande. De har kunnat knyta fler sociala kontakter med människor på längre avstånd och därmed ökat sitt sociala och kulturella kapital, vilket dessa platser har nytta av än idag.

Ett lågt socialt kapital påverkar kommunens utveckling negativt, men givetvis kan också en dålig utveckling i kommunen påverka det sociala kapitalet negativt. Tillit bygger på ömsesidighet – man ger vad man får och man får vad man ger. Det kan i vissa orter finnas väl motiverande skäl till att människor tappat förtroendet till t.ex. den egna kommunen eller till den nationella politiken. En politiskt misskött kommun där vissa orter förfördelats samtidigt som den stora arbetsgivaren skär ned eller flyttar utomlands och den privata och offentliga servicen monteras ned är knappast något som bygger ett starkt socialt kapital.

Vad har gett fördelar – samarbete eller att hålla sig väl med överheten?

maj 12, 2022Böcker & rapporter, Socialt kapitalBrasilien, Bruksorter, Civilsamhälle, Italien, Klientilism, Robert Putnam, Samarbete, Slott, Tillit, World Values Surveyadmin

En av de viktigaste orsakerna till att det sociala kapitalet växt sig starkt i ett land (eller för en plats) är att människor tidigt i historien kunnat skapa bättre förutsättningar för sig själva och andra genom att samarbeta och hjälpa varandra. Dessa länder eller regioner har haft lättare att utvecklas till demokratier med väl fungerande civilsamhällen och institutioner. I länder som är eller har varit beroende av en överhet har i stället fördelar ofta erövrats genom att stå på god fot med överheten, inte genom horisontella samarbeten av civilt slag. Horisontella samarbeten har i stället riskerat att bestraffas, eftersom de kunnat utgöra ett hot mot makten. Man brukar kalla detta beroendeförhållande till en överhet för klientilism.

Stora skillnader i tillit mellan södra och norra Italien

Ett bra exempel på detta är förhållandena i Italien och de stora skillnader i socialt kapital som föreligger mellan de norra och södra delarna av landet. I början av 1970-talet genomfördes en decentraliseringsreform i Italien. Från att staten hade haft ansvaret för en rad verksamheter som näringspolitik, skola, vård och omsorg gav reformen en hög grad av regionalt självstyre över dessa områden. År 1993 skrev Robert Putnam den numera klassiska boken ”Den fungerade demokratin” där han under en 20-årsperiod följde utvecklingen i Italien och kunde konstatera att det fanns väldigt stora skillnader mellan hur regioner i norra respektive södra Italien lyckats hantera det ansvar som givets dem. I norra Italien fungerade den demokratiska processen mycket bättre än i de södra regionerna och man kunde på ett bra sätt hantera ansvaret för verksamheterna. Dessutom var och är fortfarande den ekonomiska tillväxten mycket högre i norr. Putnam visade att skillnaderna till mycket stor del berodde på att det sociala kapitalet var bättre utvecklat i norra Italien. Orsaken till olikheterna kan härledas från regionernas historia. I södra Italien har utländska krafter dominerat i åtskilliga generationer. De utländska feodalherrarna sågs som inkräktare och lyckades aldrig upprätthålla någon lag eller ordning, vilket skapade misstro såväl mot makten som människor emellan. Storgodsägare har också haft en dominerande ställning och fattiga bönder har tävlat med varandra om deras gunst. Det skapades inga horisontella band mellan bönderna, tvärtom odlades vertikala band med överheten. Senare kom maffian och den organiserade brottsligheten att fungera på så sätt att favörer endast kunde erhållas längs vertikala relationer. Rättsstaten klarade i det läget inte att skydda utsatta medborgare. I norra Italien växte däremot en för medeltiden hög grad av självstyre fram i städerna. Det folkliga deltagandet i offentliga angelägenheter var stort. Hantverkare och köpmän bildade skrån. Med tiden grundades också en rad föreningar med kyrkan som bas samt starka kooperativ med rötter i arbetarrörelsen. Tidigt byggdes starka horisontella band mellan invånarna.

Klientilismen i Brasilien

Ett annat bra exempel är Brasilien där klientilismen har sina rötter i de patriarkala band som fanns mellan slaver och slavägare. Det gällde att hålla sig väl med ägaren, då kunde man få vissa mindre förmåner. Även efter att slavhandeln förbjudits så levde denna relation kvar på landsbygden. De tidigare slavägarna var stora jordägare och hade ofta den politiska makten i området. Det gällde att hålla sig väl med honom, att ha någon som kunde försvara en om man fick problem eller blev sjuk. Samma system har sen förts vidare till städerna där politiker ”hjälper” vissa områden med mindre investeringar. Ofta köps lokala intressegrupper upp, genom att man köper upp ledarskapet, så försvåras all verklig organisation i de fattiga områdena. Det kan i en del fall röra sig om rent röstköp, du röstar på mig om du får en ny skjorta. Men i bakgrunden finns alltid tanken på att man behöver ha stöd av en mäktig man¹.

Tittar man på World Values Survey så tillhör Brasilien de länder (som inte är krigshärjade) som har lägst tillitsnivåer i världen – endast sex procent av befolkningen anser att man i allmänhet kan lita människor². För att Brasilien ska kunna utvecklas socialt och även ekonomiskt måste detta system av klientilism upphöra.

Där slotten ligger är tilliten lägre

Närvaron eller frånvaron av en överhet i historien och den tillit som då byggts upp eller raserats påverkar människor ännu idag. Man kan t.ex. se att de regioner i Europa där många slott och herresäten är lokaliserade ofta har ett lägre socialt kapital än de områden där människor i högre utsträckning kunnat bygga sig ett bättre liv genom horisontella samarbeten sinsemellan och inte genom att fjäska för den lokala överheten. I Sverige är t.ex. den generella tilliten som lägst i slottstäta Skåne och Mälardalsregionen samt i bruksorterna i Bergslagen där befolkningen haft ett beroendeförhållande till en dominerande arbetsgivare.

Jag vill dock poängtera att händelser och strukturer i modern tid också spelar stor roll för tilliten. Jag gör här en historiskt odyssé över tillitens tillväxt och mekanismer, men jag vill inte att man ska tolka det som om det sociala kapitalet på något sätt är ödesbestämt utifrån ett lands historia. Jag kommer så småningom till de faktorer som påverkar tilliten i nutid.

¹Källan är Lennart Kjörling som är journalist och författare som bott många år i Brasilien. Jag hittar dock inte den aktuella artikeln som jag hämtat texten ifrån.

² Ett annat intressant resultat från World Values Survey är att länder i Latinamerika som t.ex. Brasilien, Chile och Uruguay samt länder i Södra Europa som t.ex. Spanien, Italien och Frankrike överpresterar vad gäller den sociala utvecklingen utifrån befolkningens tillitsnivåer. En viktig förklaring till detta är att befolkningen i Latinamerika och södra Europa är avsevärt mer toleranta gentemot andra människor oavsett deras etnicitet, religion eller sexualitet än vad länder med låg tillit är i Östeuropa, Asien och Afrika. Den förhållandevis höga toleransen bidrar till en bättre social utveckling än vad som kan förväntas utifrån deras tillitsnivåer.

Putin – en medeltida furste?

april 7, 2022Citat, Socialt kapital, UncategorizedAlkoholism, Civilsamhället, Demokrati, Håkan Lindgren, Klaner, Medeltiden, Peter Wolodarski, Putin, Ryssland, Självmord, Sofi Oksanen, Tillit, Upplysningstiden, Vaccination, Västeuropa, Västvärldenadmin

Ryssland är ett dysfunktionellt land. En historia av feodalism med livegenskap, kommunism, en kort period av vilda western liberalism på 1990-talet då oligarker passade på att plundra statliga och gemensamma tillgångar samt nu en auktoritär kleptokrati med stormaktsambitioner har inte varit nådigt mot detta arma land. Rysslands befolkning har sedan 1990 minskat från 148 miljoner till 145 miljoner och mycket tyder på att minskningen fortsätter. Ryssland anses ha flest hiv-smittade utanför subsahariska Afrika. Många gånger överförs smittan via injektionssprutor som delas av narkotikamissbrukare. Årligen begås 38,7 självmord per 100 000 invånare enligt WHO, det är en av de högsta frekvenserna i världen. Nästan 400 000 ryssar har dött i pandemin och endast ca 50 procent är färdigvaccinerade. Männens medellivslängd är på grund av alkoholism och droger endast 59 år och det har bedömts att det sker fler aborter än födslar i Ryssland. 2004 gjorde minst 1,6 miljoner kvinnor abort (en femtedel av dem var yngre än 18 år) och cirka 1,5 miljoner barn föddes. En orsak anses vara att ett första barns födelse gör många familjer fattiga.¹

Men varför har det gått så illa? Jag läste en intervju med den finländska författaren Sofi Oksanen där hon framhöll att Ryssland var fast i medeltida värderingar. Hon menade att det ryska politiska tänkandet är feodalt. De har en liten omåttlig rik elit som plundrat sitt land och som vältrar sig i smaklös lyx, medan fattiga lever i olycka och super ihjäl sig – det går att dra paralleller till tiden före den franska revolutionen. Ryssland har också länge använt lönnmord som ett medel för påverkan, och de har en samling av konstiga gifter som de använder för att oskadliggöra meningsmotståndare. Det är medeltida metoder. Det har också kommit som en chock för västvärlden hur medeltida brutal rysk krigsföring är. Hur man avrättar folk öppet och bombar sjukhus och andra civila mål, allt för att skapa humanitära katastrofer och därmed tvinga befolkningen till underkastelse.

Under medeltiden handlade makt om att erövra områden och att visa sin styrka på slagfältet. Makteliten världen över blev rika genom att erövra och/eller plundra andra landområden, ta slavar eller till och med plundra den egna befolkningen. Rikedom var ett nollsummespel där den starkaste tog vad den kunde. Likt medeltidens kungar har Ryssland alltid haft stormaktsambitioner och erövrat och exploaterat områden med naturtillgångar. Det är också genom naturtillgångar som landet – eller snarare delar av befolkningen – kunnat bli relativt rikt. Det är inte genom samarbete, innovationer, kreativitet och hög produktivitet – som är en funktion av en fri marknad och fria människor – som ekonomin växt. I det avseendet har Ryssland mer gemensamt med Saudi-Arabien och Iran, än USA och Västeuropa.

Rysslands och västvärldens historia skiljer sig åt

Jag har i ett antal blogginlägg den senaste månaden beskrivet historiska händelser i västvärlden som med tiden givit oss demokrati i stället för diktatur, en lagbunden rättsskipning i stället för blodshämnd och meritokrati i stället för nepotism. Ryssland har inte haft samma utveckling – alla de steg som tillsammans bidragit till de värderingar och normer som vi tar för givna i västvärlden har aldrig tagits i Ryssland.

Den katolska kristendomens förbud mot månggifte, ändrade arvsregler som stärkte kvinnans position, celibatet för präster (som minskade incitamenten för korruptionen) samt pesten som slog sönder tidigare familjestrukturer och maktförhållanden i Västeuropa ledde till relativt små familjer i jämförelse med storfamiljerna och klanerna i Östeuropa och Mellanöstern. De små familjerna innebar dock en ökad ekonomisk sårbarhet vid sjukdom och dödsfall inom familjen. I storfamiljen så var det i stället klanens skyldighet att hjälpa dem som drabbats av sjukdom eller dödsfall i familjen. Men i de mindre familjeenheterna började i stället människor att samarbeta med varandra för att skapa en större trygghet i livet – i och med detta byggdes det också upp lokal tillit i byarna som inte baserades på familjeförhållanden. Även skrån och gillen bröt loss individer från deras familjer och förenade dem i nya sociala strukturer, baserade på yrkesidentitet.

I Västeuropa blev man inte längre bunden vid sin klan, utan kunde bli del i andra gemenskaper som byar tillsammans med flera olika familjer och grupper, eller i skrån. Man samarbetade för gemensamma intressen och för att skapa en större trygghet för sin egen familj. Denna utveckling tillsammans med naturvetenskapens framsteg, en ökad läsförmåga i befolkningen samt ett ökat tvivel på kristendomen och den av ”Gud givna ordningen” blev startskottet för upplysningstiden. Människans förnuft sattes i centrum. Förmågan att kunna tänka själv och inte okritisk ta till sig det som makthavare säger blev allt vanligare, liksom tanken att samhället kunde utvecklas bäst av jämlika människor i samverkan. Upplysningstiden gav i sin tur grunden för industrialiseringen, den fria marknaden, föreningsliv, demokratiseringen, likhet inför lagen, meritokrati, kvinnlig rösträtt, ökad jämlikhet och jämställdhet samt mänskliga rättigheter.

Så mycket annat följer av detta, som en rad dominobrickor – rationellt tänkande i stället för konformism, en vilja att pröva nyheter och förbättringar i stället för klansamhällets fientlighet mot allt som hotar dess traditioner. I förlängningen: demokrati, naturvetenskap och sekularisering. Här uppstår det som kallas västerländska värderingar. Förändrade sociala relationer ger upphov till psykologiska förändringar.

Håkan Lindgren, frilansande journalist (artikel om Joseph Heinrich bok, SvD 2021-04-06)

Fördelar genom samarbete eller genom kontakter med överheten

Vi i väst tror ibland att våra ideal kring demokrati, likhet inför lagen, meritokrati och mänskliga rättigheter är universella, men så är det inte – kultur och ideal skiljer sig mellan olika länder och regioner i världen. Det rör sig om normer och värderingar som formats genom långa sociala och ekonomiska processer i respektive lands historia. En avgörande skillnad mellan Västeuropa och Ryssland är att människor i Ryssland genom hela sin historia främst skaffat sig fördelar genom vertikala kontakter, dvs. i tur och ordning med tsaren eller storbönder, inom den kommunistiska hierarkiska ordningen och nu genom kontakter med den kleptokratiska politiska eliten och oligarker. Kontakter som baseras på tjänster och gentjänster och nu på privilegier för den medelklass som underordnar sig den politiska och ekonomiska eliten. I västvärlden började i stället en mellanmänsklig tillit byggas upp genom samarbete av civilt slag. Människor som hjälpte och litade på varandra och som därmed kunde skapa trygghet och förbättra sina liv, i vissa regioner utan någon illasinnad överhet att förhålla sig till. Liknande utveckling kan man även se i länder utanför västvärlden som överpresterar ur ett socialt perspektiv, t.ex. Costa Rica. I Ryssland har i stället horisontella samarbeten i alla tider riskerat att bestraffas, eftersom de utgjort ett hot mot makten.

I Ryssland anses det som intelligens att inte lita på någon
Anna-Lena Laurén, Svd:s rysslandskorrespondent

De ”västliga” idealen med demokrati, likhet inför lagen, meritokrati och mänskliga rättigheter har otvivelaktigt lett till framgångar och spridit sig i världen. Men alla länder har inte haft förutsättningar för att anamma dem och många länder sitter fast i strukturer som är svåra att förändra. Det är t.ex. svårt att få bukt med korruption och nepotism eftersom människor som sitter på maktpositioner tjänar på dem. Och klanstrukturer är om möjligt ännu svårare att förändra, eftersom människor har levt under sådana förutsättningar i tusentals år.

Kommer Ryssland att implodera av sin egen inkompetens

Det är svårt att exakt veta Putins bevekelsegrunder för kriget, men att Putin hatar västvärlden och de värderingar och normer vi står för är ingen vild gissning. Han ser att unga människor i Ryssland och befolkningen i Ukraina i allt högre utsträckning anammar västvärlden tankesätt och vill leva sina liv utifrån dessa värderingar. För Putin, för den rysk-ortodoxa kyrkan, för den ekonomiska eliten som plundrat samhället och kanske också för delar av den ryska befolkningen som lever kvar i ”de medeltida värderingarna” eller som inte vågar lita på att förändring är av godo, utgör västvärldens tankesätt ett hot.

Putin är ingen idiot, han förstår vad han gör. Men något han aldrig förstått är att allting fungerar sämre i en diktatur än i en demokrati, även i krig. Trots att Ryssland är överlägset vad gäller utrustning, mannar och ondskefullhet, så går inte kriget Putins väg. Delvis beror detta på dåligt engagemang och stridsvilja. Många unga ryska soldater vet knappast varför de krigar och vill inte heller slåss mot människor som de upplever vara precis som de själva är och som pratar ryska. Men det beror också på att militära medel har förskingrats, på otydliga beslutsvägar och en rädsla bland underordnade att ge korrekt, men icke önskad, information till överordnade.

Den ryska krigsmakten har de senaste fem veckorna demonstrerat basala svagheter vad gäller moral, logistik, kommunikation, planering och försörjning. Sedan 2000-talets början har Putin pumpat in mångmiljardbelopp i vad han förväntade sig skulle bli en global militär spjutspets, präglad av högteknologi och effektivitet. En respektingivande militärmakt för 2020-talet. Vad han i stället tycks sitta med är en demoraliserad och korrupt massarmé av 1900-talsslag, ett resultat av den slutenhet och bristande ärlighet som det repressiva Putinsystemet frammanat.

Peter Wolodarski, DN:s chefredaktör, från artikel i DN ”Goda och dåliga nyheterna om Putins krigsmaskin”, 2022-04-03

Vi får hoppas att Ryssland imploderar av sin egen inkompetens och att Putin kommer att ställas inför domstolen i Haag för sina krigsbrott. Sedan tror jag faktiskt att väst behöver hjälpa Ryssland att komma på rätt spår med någon form av nutida Marshallhjälp. Helst med inriktning mot att stärka lokala civilsamhällen, att minska korruptionen i viktiga ryska institutioner samt att ge stöd för att landet ska orka bryta upp med sitt förflutna. Hur ska då det gå till? Estland är ett av de öststatsländer som efter murens fall lyckats ganska bra. Det som skedde där var en kraftig föryngring samt fler kvinnor på ledande poster i samhället. Det tror jag också är rätt väg att gå för Ryssland – de gamla gubbarna som präglats av Sovjettidens mentalitet och ”medeltida värderingar” måste bort på alla ledande positioner.

Epilog

När jag hade skrivit färdigt den här inlägget så publicerade Dagens Nyheter en artikel av den ryske författare Michail Sjisjkin, som numera är bosatt i Schweiz. Han bekräftar det som jag skriver ovan. Att det finns en avgrund mellan mentaliteten bland människor i den moderna världen och majoriteten av Michails landsmän, nämligen den största revolutionen som mänskligheten har åstadkommit: övergången från stammedvetande till individuellt medvetande, från stammens överhöghet till individens suveränitet. En del ryssar är beredda att leva i en värld där den mänskliga individen är det högsta värdet, men majoriteten lever mentalt fortfarande kvar i det patriarkala förflutna, där stammen alltid har rätt och man inte får önska en dålig kung ur världen.²

¹ Wikipedia, ”Rysslands demografi”

² Michail Sjisjkin, ”Putin är bara ett symtom – inte själva sjukdomen”, 2022-04-04

50 saker att göra för att stärka det sociala kapitalet

mars 30, 2022Citat, Socialt kapitalÄrlighet, Civilkurage, Föreningsliv, Lista, Löften, Mobbing, Sexism, Skapa socialt kapital, Snällhet, Social kontroll, Sociala medier, Socialt kapital, Tillit, Vänskapadmin

Jag bryter min historia om tillitens historiska förklaringar och sticker emellan med ett inlägg om hur vi som individer bygger socialt kapital idag.

Socialt kapital byggs på hundratals av små och lite större handlingar vi gör varje dag. Här följer 50 förslag på saker man som individ kan göra för att stärka det sociala kapitalet.

Detta är ingen slutgiltig lista. Jag tar gärna emot synpunkter och invändningar. Jag kommer att lägga till, ta bort och ändra formuleringar. Och varför stanna vid 50 punkter, varför inte 100 punkter.

Rösta vid val
Använd inte mutor för att skaffa dig fördelar
Har du speciella kunskaper: var mentor eller stöd åt någon som behöver det
Filma, spela in eller skriv ned dina föräldrars eller far- och morföräldrars berättelser från sin barndom och uppväxt
Aktivera dig ideellt i föreningar
Laga den, även om det inte var du som hade sönder den
Ta upp det, även om det inte var du som slängde det
Utnyttja inte din maktposition för att skaffa dig orättfärdiga fördelar
Om du får och kan: ge blod, anmäl dig som organdonator och vaccinera dig
Prata med och lär känna människor i omgivningarna där du bor
Gå på föräldramöten och prata med dina barns lärare
Känn till dina rättigheter, men också dina skyldigheter
Ha minst en vän som är yngre än dig, så du inte blir sist kvar.
Besök lokala evenemang
Stötta din familjs, vänners och kollegors kreativitet och engagemang
Ta kontakt med en gammal vän
Prata med dina barn eller dina föräldrar om hur dagen varit
Var värd för en film- eller musikkväll med vänner eller arbetskamrater
Starta en bokcirkel
Skriv ett mejl eller insändare för att berömma någon som du tycker gjort, sagt eller skrivit något bra
Följ med vad som händer i världen
Håll upp dörren för andra och hjälp den som har tungt att bära
Erbjud äldre, funktionsnedsatta och gravida din plats på bussar och tåg
Skriv inte elaka och plumpa kommentarer på sociala medier
Var inte rädd för att säga hej eller byta några ord med en främling
Tala om för kollegor när du tycker att de har gjort något bra
Våga motverka mobbing såväl i klassrummen som på arbetsplatsen
Om någon säger att alla politiker ljuger eller att alla företagare fifflar, fråga vad personen grundar påståendet på
Organisera någon hälso- eller friskvårdsaktivitet med familj, vänner eller kollegor
Prata med lokalbefolkningen när du är på semester
Visa moral genom dina handlingar, inte genom att mästra andras åsikter
Var generös med komplimanger
Visa civilkurage när situationen kräver det
Ät lunch med en kollega som arbetar med andra saker än du själva gör
Hjälp andra och tänk positivt, men låt dig inte bli utnyttjad och ifrågasätt om du tycker något är fel
Låt dina barn få lagom med frihet, skydda det inte från allt och få inte barnet att känna misstro mot andra människor
Uppmärksamma dem som sällan blir uppmärksammade och stötta talanger som har ett svagt socialt eller kulturellt kapital.
Om du kan och orkar – ge människor mer av dig och din tid än de förväntar sig
Respektera dig själv och andra och ta ansvar för dina handlingar
Spendera mindre tid på sociala medier och mer tid tillsammans med människor du tycker om
Var snäll mot andra människor, men var inte naiv – alla är inte snälla tillbaka och några tar för mycket energi att hantera.
Bryt mönster, promenera på gator du inte varit tidigare och res till ställen du aldrig har varit
Om du arbetar med myndighetsutövning: behandla människor lika. I övriga livet: behandla människor sjyst
Lyssna även på människor som du inte håller med, ibland händer det att idioterna rätt
Håll dina löften, och om du måste svika ett löfte – tala om det direkt
Var ärlig mot andra, men inte brutalt uppriktig
Säg ifrån om någon är grovt sexistisk eller fördomsfull
Utöva social kontroll, men gör det vänligt och med omdöme – annars låt bli
På sociala medier: gilla det som människor gör, inte vad de är
Berätta för familj, vänner och arbetskollegor om socialt kapital

Fria bönder och läskunnighet

mars 24, 2022Citat, Socialt kapital1800-talet, Axel Oxenstierna, Bönder, Dan Korn, Empati, Fattigdom, Gustav Vasa, Husförhör, Läskunnighet, Offentliga institutioner, Romaner, Skapa socialt kapital, Skönlitteratur, Tillit, Tryckfrihetadmin

Sverige hade tidigt en relativt fri och med tiden läskunnig bondeklass som i hög grad deltog i det politiska livet. När den svenska riksdagen etablerades i början av 1500-talet deltog bönderna som självständiga stånd i beslutsfattandet. Gustav Vasa och bondeklassen delade en antipati mot adeln och resultatet blev en politisk kultur som tidigt kom att utmärkas av en stark centralmakt och fria bönder. Adeln och kyrkan fick däremot en sämre maktposition i Sverige jämfört med övriga Europa.¹

Fria bönder som ägde sin fastighet deltog på häradsting eller sockenstämmor och hade inflytande och insyn över socknens verksamheter. Efter kyrkoreformationen på 1500-talet var kyrkan relativt fattig och hade därför att förhålla sig till böndernas samtycke och frivilliga bidrag. Sockenstämmornas verksamhet rörde i början främst kyrkans ekonomi, men under slutet av 1700-talet skedde en förändring och allt fler frågor rörde fattiga, skolgång, sjukvård, brandskydd, försäkringar, vägbyggen och representation i olika samhällsorgan. Kort sagt utvecklades den moderna synen på vad som är gemensamma lokala angelägenheter.²

Långt före 1900-talets industrialisering och folkrörelser hade Sverige å ena sidan en statsapparat med ideologiska, ekonomiska och politiska ambitioner (tack vare Axel Oxenstierna), å andra sidan en offentlighet med häradsting, sockenstämmor och bystämmor där bönderna kunde öva det politiska språket, artikulera ett folkligt motstånd och nå kompromisser. Bönder kunde unna sig att vara starka individer, men samtidigt lärde de sig att ta hänsyn till varandra, när besluten skulle fattas i byn. Det gav frihet, men utkrävde ansvar.

Tidig läskunnighet i Sverige

Redan vikingarna kan antas ha haft viss läsförmåga med tanke på alla runstenar. Men den mer utvecklade läsförmågan kom av att Bibeln tidigt översattes till svenska tack vare den svenska reformatorn Olaus Petri, och av att kyrkan bedrev hemundervisning och kampanjer för läskunnighet på 1700-talet. I en artikel i SvD beskriver historikern Dick Harrison³ hur prästerna praktiskt gick till väga. Prästen och hans sekreterare anlände till människors hem med en lista, en så kallad husförhörslängd, i vilken de förde bok över hur det stod till med läskunnigheten i socknen. Det var inte meningen att någon skulle komma undan. Självägande bönder, landbor, drängar, pigor och barn skulle alla redovisa vad de kunde och utvärderas på skalan 1 till 5. Den som gjorde dåligt ifrån sig fick skämmas inför samtliga grannar. I mitten av 1700-talet tycks mellan 70 och 90 procent av svenska folket ha kunnat läsa hjälpligt och redan runt år 1800 bedömdes så gott som alla kunna läsa, även om skrivkunnigheten var lägre. I ett europeiskt perspektiv var det rekordhöga siffror.

Till saken hör att det sociala trycket inom socknen utplånade de annars så grundläggande klasskillnaderna. Läskunnigheten var jämnt fördelad på yrken och kön. Inom forskningen har det påpekats att statskyrkans läskunnighetsoffensiv kompletterades av böndernas aktiva vilja att tillskansa sig rudimentär bildning. Inte nog med att man därmed kunde stava sig igenom Bibeln, man kunde också ta del av almanackan, skrifter av vikt för jordbruk och näringsliv samt offentliga kungörelser. Folk insåg att läskunnigheten gynnade dem själva, vilket sporrade dem att förkovra sig.

Med skönlitteraturen växte empatin

När tryckfriheten släpptes fri 1809 så innebar det stora förändringar för kulturen och sällskapslivet. Det uppstod en ”friare ton, ett sammansmältande av de förr mer åtskilda samhällsklasserna, ett mindre avstånd mellan förmän och underlydande” var en del av den nya tiden…Ett mediesamhälle höll på att formas, i och med detta skapades en känsla av samtidighet och samhörighet, av förändring och förening – men också en känsla av normupplösning, offentligt skvallrande och kulturell förflackning⁴.

Förutom att tidningsläsandet ökade, så började vanligt folk också intressera sig för skönlitteratur, något som tidigare enbart slagit igenom på bred front inom över- och medelklassen. Man börjar också se teaterföreställningar och lyssna på musik under tystnad, i stället för som tidigare under högljutt pratande. Tortyr förbjöds, dödstraffen blev färre, mer skonsamma och inte till allmän beskådan. Man började alltmer känna empati med människor som man inte kände.

Det började skrivas romaner. De var skrivna av män, men har kvinnor i huvudrollen. Kvinnorna kunde vara från enklare överklass eller proletär tjänsteflicka, men de beundrande läsarna var ur alla samhällsklasser och av båda könen. Rousseau fick brev från hovmän, präster, militärer och många enkla människor som berättade att de ”slukat” boken, gråtit över Julies död och plågats över hennes tragiska öde. Empati är inget som uppstår på 1700-talet, men den utvecklas då. Empatin är starkt beroende av den kultur som finns där människan växer upp och formas. Genom den skönlitterära berättelsen förstärks hjärnans biologiska funktion att känna empati. Empatin är inte längre kopplad till den egna familjen, släkten eller byn. Läsarna känner empati med en fiktiv person…Genom att människor börjar identifiera sig med människor från andra folk, klassen, kön eller åldrar än de själva, blir de lättare mottagliga för tanken om jämlikhet. Ur denna tid med ökad frihet för individen, men ökad empati genom läsning som leder till större inlevelse i andra människors liv, föds tanken på mänskliga rättigheter.

Dan Korn, folklivsskildrare, författare och samhällsdebattör

Framväxten av tidskrifter och böcker medförde också att ett mer enhetligt riksspråk växte fram som trängde ut dialekter och tidningarna använde ”vi” om det egna landets invånare. De flesta människor känner inte fler än ca 150 personer, men på 1800-talet så började vi leva i en föreställning om att vi i någon mening vet hur de flesta andra människor tänker och handlar och vad som är bra och dåligt för det stora flertalet. Vi vidgade våra cirklar för vilka människor vi känner sympati och har ett gemensamt ansvar för.

Sverige var på 1800-talet fortfarande ett mycket fattigt och ojämlikt land. Några få personer ägde mycket, medan andra levde i misär. Under missväxtåren 1867–1869 svalt svenskar ihjäl och många sökte sig till ett bättre liv som utvandrad till USA. Men den utveckling som jag hittills beskrivit med frånvaron av klaner, en förhållandevis funktionsduglig offentlig administration, relativt sett fria bönder som kunde göra sin röst hörd samt en läskunnig befolkning la grunden till såväl en lyckosam industrialisering, en ökad demokratisering samt ett socialt kapital mellan såväl människor som till samhällets institutioner som få andra länder i världen kommit i närheten av.

¹ Henrik Berggren & Lars Trägårdh, ”Är svensken människa? : Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige”, 2006

² Peter Aronsson, ”Sammanhang och sanning – Berättelser om det lokala självstyret och Sveriges historia”, 1994

³ Dick Harrison, ”Svensken var läskunnig långt före kristendomen”, SvD 2020-09-24

4 Henrik Höjer, ”Moralpanik när åsikterna släpptes fria”, SvD 2011-12-29

Med Axel Oxenstierna skapades en effektiv statsförvaltning

mars 20, 2022Socialt kapital, UncategorizedAxel Oxenstierna, Institutioner, Meritokrati, Offentlighetsprincipen, Statsförvaltning, Tillit, Tryckfrihetadmin

Det var först med Gustav Vasas reformation av styret som den moderna svenska staten föddes. Kyrkans organisation frigjordes från Rom och Svenska kyrkan grundades. Statsmakten stärktes och landet blev mer enat än tidigare under medeltiden.

På 1600-talet förstärkte sedan rikskanslern Axel Oxenstierna statsmakten markant. År 1632 blev han i praktiken regent över Sverige då drottning Kristina ännu var omyndig. Han reformerade då det svenska stormaktsväldets förvaltning och gjorde den till Europas effektivaste. Han inrättade bland annat nya centrala ämbetsverk och domstolar, skapade en regional och lokal statlig administration, inrättade ett postväsende samt lät göra en kartering av landet. Statsförvaltningens arbete dokumenterades skriftligt för att hålla ordning på beslut och räkenskaper¹.

Ett tidigare oregerligt land kunde med hjälp av centrala och mäktiga ämbetsverk som samverkade hållas samman. I stort är dåtidens institutionella indelning av Sverige intakt med hur det ser ut nu i län, förvaltningar och myndigheter. De yrken som växte fram blev också tillgängliga för begåvade präst- och bondsöner som kunde göra en klassresa i den svenska växande stormaktsstaten. Utbildningsväsendet reformerade och meriter och duglighet blev jämförbar med nedärvd börd. Folket kom närmare staten, och tvärtom – något som kan sägas varit kärnan för det med tiden ömsesidiga tilliten mellan staten och medborgarna².

Axel Oxenstierna kan vara den enskilda person som betytt mest för Sveriges utveckling, men man ska inte tolka det som att han enbart hade goda avsikter. Han berikade sig själv och han såg en effektivisering av statsapparaten främst nödvändig för att Sverige skulle kunna fortsätta att ha stormaktsambitioner och bedriva krig.

Frihetstiden gav oss offentlighetsprincipen

En annan viktigt händelse som befäste grunden för den svenska tilliten är den tryckfrihetsförordningen som undertecknades den 2 december 1766. Lagen med dess offentlighetsprincip lade grunden till många av de fri- och rättigheter som vi idag tar för givna. Jonas Nordin skriver i en artikel SvD³ att denna förordning öppnade för insyn i statens innersta angelägenheter genom att ge medborgarna tillgång till allmänna handlingar från regering, riksdag, domstolar och myndigheter. Den rätt till medborgerlig insyn som etablerades 1766 har haft omätbar betydelse för utformningen av svensk statsförvaltning. Åren 1755–72 kan kallas frihetstidens radikala period och tryckfriheten gav en rejäl skjuts åt reformpolitiken. Överst på dagordningen stod stärkta civila rättigheter. Dit hörde sådant som näringsfrihet, stärkt rättssäkerhet, skyddad äganderätt samt inte minst meritvärdering framför bördsföreträde och likhet inför lagen ”oavsett stånd, villkor och kön”. Adelns privilegier urholkades snabbt och drev ståndet att sluta upp kring Gustav III då han återställde den starka kungamakten i en statskupp i augusti 1772. Han satte då stopp för omdaningarna och tryckfriheten avskaffades.

Även om styret under en period blev mer auktoritärt, så levde frihetstiden kvar mentalt bland människor och i 1809 års regeringsform återupplivades kärnan i 1766 års förordning: förhandscensur fick inte förekomma och tryckfrihetsåtal fick endast väckas med tydligt lagstöd. Därtill fastslogs återigen rätten att offentliggöra ”alla handlingar och protokoll i vad mål som helst”, undantaget krigs- och hemliga utrikesärenden.

Sverige hade alltså såväl tidigt införda som omfattande grundlagsstadgade regler kring allmänna handlingars offentlighet och tryckfrihet, något som har haft stor betydelse för framväxten av den höga svenska tilliten till offentliga institutioner.

¹Anders Johnson, Näringslivets regelnämnd (2012): ”Tolv tankar om byråkrati och förenkling”

²Göran Rosenberg: ”Svenskarna är inte dumma längre”, DN 2003-07-11

³Jonas Nordin: ”Lagen som befäste den svenska tilliten”, SvD 2016-12-02

Upplysningstiden förändrade synen på människan

mars 16, 2022Citat, Socialt kapital, UncategorizedEngland, Holland, Johan Norberg, Klansamhällen, Magna Charta, Naturvetenskap, Skapa socialt kapital, Tillit, Upplysningstidenadmin

Ett dokument som anses vara en milstolpe för framväxten av mänskliga rättigheter är Magna Charta – det stora dokumentet. År 1215 tvingades Kung John av England att signera Magna Charta, där grunderna står för vad som senare kom att definieras som mänskliga rättigheter. Bland dem var kyrkans rättighet att vara fri från inblandning av regeringen, alla fria medborgares rättighet att äga och ärva egendom och att skyddas från orimliga skatter. Det fastställde rätten för änkor som ägde egendom att välja att inte gifta om sig, och fastställde principer för vederbörliga processer och likhet inför lagen. Där fanns även avdelningar som förbjöd mutor och tjänstefel av ämbetsmän. Magna Charta anses allmänt som ett av de viktigaste juridiska dokumenten i utvecklingen av den moderna demokratin¹. Till en början så gällde dock inte likhet inför lagen för alla. Det var fria män som behandlades lika, men bara det var ett stort steg från den ordning som tidigare gällde. En viktig orsak till att industrialismen tog fart i just England är sannolikt landets tidiga införande av lagbundenhet framför blodsband. Och England kanske var det första land i världen där lagen skyddade ägandet av mark, fastigheter eller företag från att stjälas, konfiskeras eller skattas bort av lynniga makthavare.

Från träskmark till ett högtillitssamhälle

Förutom de nordiska länderna, så är det Holland som sticker ut i Europa som ett land med ett mycket högt socialt kapital. År 1568 var Holland ett litet vindpinat träskområde utan naturresurser, en liten vrå av den spanska kungens arvsländer. 80 år senare hade Holland inte bara blivit självständiga från Spanien, utan också avlöst spanjorerna och deras bundsförvanter portugiserna som herrar över världshaven, byggt upp ett nederländskt imperium och blivit Europas rikaste land. En viktig förklaring till det Ostindiska kompaniets och Hollands framgångar på 1600-talet handlade om att bygga institutionell tillit. Man lyckades få den spirande finansmarknadens förtroende. För det första var Holland och de aktiebolag som där byggdes upp pedantiska med att betala tillbaka sina lån till fullo och i tid. För det andra var det nederländska rättsväsendet självständigt och skyddade privata rättigheter, bland annat egendomsrätten. I Spanien så struntade kungen vid samma tid att betala både ränta och amorteringar till sina borgenärer och beslagtog så småningom alla pengar som lånats ut. Kriget mot Frankrike var viktigare än att hålla löften till simpla långivare. Detta innebar naturligtvis att kapitalet vid denna tidpunkt sökte sig från länderna med sämst rättssäkerhet och i stället främst sökte sig till Holland och även England där en bra avkastning på utlånat kapital i hög grad kunde garanteras².

Det blev allt svårare att bestraffa oliktänkande

Holland och England blev två länder vars styre i förhållandevis hög grad baserades på tolerans och handel, i stället för förtryck och plundring. Såväl det finansiella kapitalet som intellektuella sökte sig dit. Även om just dessa två länder fick ett försprång gentemot andra länder i Europa under denna tid, så hade redan processen satts i gång i hela Europa. Det blev allt svårare för kyrkan, furstar eller kungar att bestraffa människor som hävdade sin rätt att tänka fritt.

Europa bestod av mängder av statsbildningar, fria städer, självständiga universitet och en mångfald kyrkor. Det gjorde det omöjligt att koordinera repressionen. Det som bestraffades på en plats uppmuntrades på en annan och den furste som förbjöd nya teorier och innovationer såg sig snart omsprungen av de furstar som tillät dem. Även böcker och brev rörde sig över gränserna.

Johan Norberg, liberal författare och debattör

Människans förnuft sattes i centrum

Detta la grunden för Upplysningstiden, som var en kulturhistorisk rörelse i Europa under sent 1600-tal och under 1700-talet. Man kan säga att övergången från klanstrukturer till kärnfamiljer och utökade individuella rättigheter la grunden för denna utveckling. Man var inte bunden vid sin klan, utan kunde bli del i andra gemenskaper som byar med flera olika familjer och grupper, eller i skrån. Man samarbetade för gemensamma intressen och för att skapa större trygghet för sin egen familj. Startskottet för upplysningstiden blev sedan naturvetenskapens framsteg, ökad läsförmåga i befolkningen och ett ökat tvivel på kristendomen och den av ”Gud givna ordningen”. I stället sattes människans förnuft i centrum, att alla kan tänka själv och inte okritisk ta till sig det som makthavare säger. En annan viktig tanke under upplysningen var att samhället utvecklades bäst av jämlika människor i samverkan.

Ni lämnar vi den europeiska utvecklingen ett tag och går i nästa inlägg över till Sverige. Vad är det i svensk och nordisk historia som inneburit att tilliten och det sociala kapitalet växt och blivit bland de högsta i världen?

¹) www.enadeformanskligarattigheter.se/what-are-human-rights/brief-history/magna-carta.html

²) Yuval Noah Harari, ”Sapiens”, 2014

Samarbete – en evolutionär framgångssaga

mars 8, 2022Citat, Socialt kapital, UncategorizedAltruism, Evolutionen, Främlingsfientlighet, Jonathan Rauch, Lasse Berg, Samverkan, Skapa socialt kapital, Tillit, Vi-och-domadmin

Den viktigaste teknologiska landvinningen i människans historia är varken stenyxan, hjulet eller datorn – det är väskan! Den är grunden för samarbetet, och därmed för hela den sociala ordningen. Kunde man endast få med sig hem de rötter, nötter och frukter eller det vatten som man förmådde bära med händerna så skulle det inte bli mycket till delande. Väskan skapade hemmabasen, arbetsdelningen, delandet av maten och säkrandet av livsmedelstillförseln. Sett ur ett evolutionsperspektiv måste väskan ha varit en absolut omvälvande uppfinning.

Det är författaren Lasse Berg som i boken ”Gryning över Kalahari” gör en fascinerande genomgång av mänsklighetens ursprung där han bland annat för fram teorin om väskans betydelse för att vissa grupper av homininer¹ klarade sig bättre, medan andra grupper eller arter dog ut. Forskare tror idag att vi härstammar från en liten folkstam på kanske 10 000 människor någonstans i Afrika för 150 000 år sedan. Vår egen art fanns redan långt tidigare, men klimatet blev oerhört torrt och kallt vid denna tidpunkt och det var inte långt ifrån att människan helt dog ut. Det var med utgångspunkt från denna lilla folkspillra som blev kvar som människans evolution tog fart på allvar. Väskan uppfanns, vi delade mat inom gruppen, hjärnan växte successivt, vi började använda och förstå symboler för att kommunicera och bilda föreställningar om vår omvärld och vi utvecklade talförmågan. Under denna utvecklingsprocess stärktes vår förmåga att känna empati. Vi kunde föreställa oss hur andra människor tänkte och kunde leva oss in i deras känslor.

Ensam är inte stark

Våra hjärnor började växa snabbare, vilket troligtvis berodde på en kombination av förändrad mer proteinrik kost med större inslag av fisk och skaldjur samt att de grupper som vi ingick i blev allt större, vilket krävde alltmer komplexa samspel och utvecklad språkförmåga. Större grupper hade lättare att överleva, speciellt om de kunde knoppa av andra grupper som de lyckades ha fortsatt goda relationer med. Det gällde att skaffa sig rätt vänner, bygga koalitioner och även att ha en förmåga att vara socialt manipulativ. De som hade bäst förståelse för enskilda gruppmedlemmars egenskaper och deras inbördes relationer blev socialt framgångsrika och fick fler chanser att sprida sina gener.

Människans framgångshistoria handlar om social organisation. Ingen annan varelse har lyckats med konststycket att i samma utsträckning som människan genomföra komplicerade samarbeten med individer långt utanför den närmaste familjen och t.o.m. forma lagarbeten där vinsten inte är omedelbar utan kommer först i en osäker framtid. Det var denna förmåga som tog människan ut på vandringar till andra kontinenter utanför Afrika…²

Inledningen ovan är hämtat från boken ”Rent spel” som jag skrev åt SKR och organisationen Arena för Tillväxt år 2006-2007. Jag ger bort den här boken grattis, så vill du ha en eller flera exemplar kontakta mig.

Vi blev beroende av varandra

Grunden för den utveckling som beskrivs ovan är att våra föregångare blev beroende av varandra. När våra hjärnor och huvuden blev större blev det allt svårare för kvinnan att föda barnet. Ett människobarn är därför inte fullt utvecklat när det föds utan behöver flera vuxna som tar hand om det. Utifrån ett evolutionärt perspektiv räckte det inte för pappan att ”sprida sin säd” utan han måste också ge mamman och barnet mat och beskydd. Att kunna kommunicera med varandra blev naturligtvis en framgångsfaktor för överlevnad. Steg för steg blev vi alltmer altruistiska och samarbetsinriktade. Talet utvecklades och i denna process bildades sedan större grupper på ca 20–30 personer som delade maten och hjälpte varandra. Det är så vi har levt i tio tusentals år fram till att jordbrukssamhällena utvecklades i Mesopotamien för 10–15000 år sedan.

Många evolutionsbiologer hävdar att förmågan att känna tillit har blivit en framgångsfaktor i våra genuppsättningar. Människor som litar på andra är bättre på att samarbeta och mer benägna att hjälpa varandra än misstänksamma personer. Samarbete utvecklade också talet och förmågan att kommunicera med varandra. Därmed fick dessa grupper en fördel, när det gäller att skapa gemenskaper och hålla ihop grupper. De grupper av människor som levde på savannen och som var bra på att samverka med varandra hade större chanser att överleva än de som var aggressiva och krigiska. Den kommunicerande och samverkande människan skapade kulturer där kunskap och information kunde överföras mellan generationer. Vi kunde lära av varandra och förändra oss. De tillitsfulla har därför kunnat föra sin kultur och sina gener vidare. Att vara aggressiv och krigisk kapabel kan naturligtvis ha varit en fördel evolutionärt om det uppstod brist på mat eller när fiendskap mellan grupper uppstod, men att kunna samverka inom gruppen har även varit en framgångsfaktor i krig.

Människan är dock dubbel till sin natur

De överlevnadsvillkor som en gång gällde för oss som art, har fortfarande stor betydelse för hur vi agerar idag. Samhället har förändrat sig snabbt, men våra hjärnor är anpassade för savannen. Så för att förstå oss människor måste vi förstå hur vi först byggde upp det sociala livet i små grupper av 20–30 människor. Med utgångspunkt i det vi vet om ursprungsbefolkningar som levt kvar in i modern tid, så kan utvecklingen ta olika riktningar. Ibland mer krigiskt som i Sepik-området i Nya Guinea där nästan inga samhällen vuxit sig större än 300 personer. Man har inte klarat av att leva i större grupper utan stora konflikter. Ön har endast ca 7,5 miljoner invånare, men på grund av konflikterna och att man historiskt haft svårt att bygga något överbryggande socialt kapital mellan grupperna så talas det över 800 språk på ön³.

Men som jag skrev ovan är det mycket som tyder på att de grupper som lyckats leva mer fredligt med varandra också varit mer framgångsrika evolutionärt. Journalisten och dokumentärfilmaren Lasse Berg har specifikt studerat Khiosan-folket i Södra Afrika, där människor lever monogamt, solidariskt och jämställt. I huvudsak ett lättjefullt liv fyllt med berättande, skratt, andligt färgad konst, rytmik och dans. Man har löst konflikter genom samtal samt ett visst mått av social kontroll, men ytterst sällan genom våld.

Att utvecklingen kan ta olika vägar kan exemplifieras med våra genetiskt närmaste släktingar schimpansen och bonbonen. Schimpansen lever under en strikt patriarkal hierarki, visserligen med sociala band och altruistiskt beteenden, men också med revirstrider och dödliga konflikter. Medan bonbonen är organiserade i mer platta strukturer där honorna har företräde vad gäller t.ex. mat. Sexualiteten används både för att stärka de sociala banden och för att lösa konflikter.

Människan är alltså dubbel till sin natur. Vi kan känna stor empati och tillit och ha förmåga att samarbeta med andra (även med dem vi inte känner), men vi kan också utföra de mest besinningslösa våldsdåd. Filosofer och andra har i alla tider tvistat om människans inbyggda godhet eller ondska, men evolutionsbiologer har visat att vi i grunden varken är onda eller goda – utan just ömsesidiga och av dubbel natur. Det är därför som människor i olika tider och på olika platser skapat kulturer där normer och värderingar kunnat se väldigt olika ut. Genetiskt är vi människor väldigt lika varandra, men hur vi organiserar våra samhällen och vilka normer, värderingar och kultur som följer med den organisationen kan skilja sig markant åt.

Med denna dubbla natur följer tyvärr främlingsfientlighet

Människan är som sagt i grunden empatisk och tillitsfull, vi speglar oss i andra och är måna om att socialt agera på ett sätt som gör oss accepterade och omtyckta. Men det gäller framför allt i ingruppen. Hjärnan har under evolutionens gång lärt sig att hantera den egoistiska människans nödvändiga inordning i sin grupp, men hjärnan är dåligt anpassad för att hantera motsättningen mellan grupper. Vi kan känna misstro och måla upp hemska fördomar om ”de andra”.

Det krävs väldigt lite för att vi ska känna gemenskap med en grupp och känna fientlighet mot dem som inte ingår i denna grupp. Vetenskapliga experiment har visat att även i helt slumpmässiga uppdelningar där man singlade slant om i vilket grupp man placerades i, så återkom samma mönster. Vi diskriminerar utgruppens medlemmar till fördel för ingruppen. Ingruppens medlemmar bedöms som individer, medan ”de andra” är likadana allihop. Dessutom skapar och reproducerar vi negativa budskap om utgruppen. Evolutionen har inte hunnit anpassa våra hjärnor till globaliseringens utmaningar. Fortfarande värnar den automatiskt om den egna gruppen och är i grunden främlingsfientlig.

Detta sätt att dela in oss i vi-och-dom, på in- och utgrupper, var under tusentals år fullkomligt rationellt. Även om vi kunde leva fredligt inom den egna gruppen var det inte ovanligt att bli dödad av en fientlig stam eller av okända människor. I vår ursprungliga livsmiljö i jägar- och samlargrupper löpte män 25 procents risk att under sitt liv bli dödad av någon från en annan grupp än den egna⁴.

De kan visserligen vara rationellt med försiktighet gentemot människor vi aldrig träffat tidigare, men att på förhand döma ut grupper eller individer som ingår i grupper som vi betraktar som främlingar är idag orimligt och leder till såväl till lidande för enskilda individer, orättvisor för de grupper som drabbas samt ett försämrat överbryggande socialt kapital – och i förlängningen en sämre ekonomi, sämre hälsa och en olyckligare befolkning. Och det gäller för alla, även för de grupper som är i majoritet och som har mer makt än andra.

Människan är i vissa avseenden programmerad för tribalism. Men inte i alla avseenden, och inte på sätt som vi är oförmögna att stå emot. Framför allt är mänskliga samhällen mer plastiska än individer och de kan utformas av frivilliga val – val som i sin tur har styrts av förnuft och god vilja och institutionernas utformning.

Jonathan Rauch, amerikansk författare och journalist

De i grunden egoistiska och aggressiva förtidsmänniskorna kunde med hjälp av väskan, delandet, en ökande empati, talet och förmågan att samverka bli gemenskapssökande samhällsvarelser. Nu står vi inför en liknande utmaning för mänskligheten. Att med hjälp av förnuft, medmänsklighet, rättvisa samhälleliga institutioner, gränsöverskridande möten samt ökad tillit minska främlingsfientlighet och fördomar. Men ansvaret för detta ligger inte bara på majoritetsgrupper – tillit och socialt kapital byggs som sagt upp genom ömsesidighet.

¹Utdöda förmänniskor och oss själva, dvs. alla tvåbenta primater.

² Lasse Berg, ”Gryning över Kalahari”, 2005

³ Håkan Lindgren, ”Så blev européerna världens konstigaste folk”, SvD 2021-04-06

⁴Mikael Klintman, ”Grupptillhörighet viktigare än sanning”, www.forskning.se, 2019-12-19

Tillit – vi tar det från början!

mars 6, 2022Citat, Socialt kapitalAndreas Bergh, Bengt Starrin, Erik Blennberger, Evolution, Frihet, Kärlek, Ömsesidighet, Religion, Skapa socialt kapital, Tillit, Tomas Güradmin

Har ni tänkt på att tillit är en palindrom – det blir samma ord baklänges. Detta är väldigt passande eftersom tillit bygger på ömsesidighet. Du gör mot andra vad de gör mot dig! Detta är den ”gyllene regeln” och den finns i samtliga större religioner. Den har varit fundamental för människans utveckling. Tilliten inom allt större grupper har stärkt sammanhållningen och har fått oss att samarbeta, vilket i sin tur gett evolutionära fördelar framför de grupper som haft svårare att hålla sams.

Men rent konkret, varför är tillit viktigt? Man kan börja med att ställa en motfråga – vad tror du kommer att hända om det inte går att lita på några andra människor? Tillit är viktigt utifrån så många olika aspekter på livet att det är svårt att veta var man ska börja, men så här uttrycker sig fyra forskare/journalister om betydelsen av tillit.

För att ett samhälle skall fungera krävs både personlig och opersonlig tillit. Det måste dels finnas ett stort mått av förtroende mellan människor, dels ett stort mått av förtroende för myndigheter, institutioner, företag och organisationer. Några exempel: Litar vi inte på att de flesta följer trafikreglerna, att folk kör nyktra, kör på rätt sida av vägen då kommer vi verkligen att känna oss rädda när vi är ute på vägarna. Litar vi inte på våra grannar uppstår ingen grannsämja utan boendet blir till en plåga. Litar vi inte på våra kollegor på jobbet uppstår konflikter, spända relationer och i slutändan sjukskrivning och ineffektivitet. Jobbet blir då till ett rent helvete. Det är en fördel att leva i ett samhälle där man har förtroende för samhällets institutioner. I händelse av att vi blir sjuka måste vi kunna lita på sjukvården; att doktorn kan sin sak; att vi får den behandling som vi har rätt till. Självklart skall vi också kunna lita på banken så att den inte försnillar våra besparingar. Vi räknar givetvis med att tågen går på utsatt tid. Och gör de inte det blir vi upprörda och arga. Visserligen kan vi acceptera att allt inte alla gånger fungerar till hundra procent. Men det får inte bli för mycket gnissel i maskineriet. För då får det allvarliga konsekvenser. Vi ställer krav på att samhället skall fungera och att vi kan lita på varandra och på våra institutioner och myndigheter därför att förtroende underlättar tillvaron, minskar stress och ångest. Upprätthållandet av förtroendet kräver dock att vi håller ett vakande öga över vad som sker. Sund skepsis är bra och självklart bättre än blind godtrogenhet. Men vi kräver också att myndigheterna och institutionerna skall ha förtroende för oss medborgare. Visa oss respekt och hänsyn. Ta oss på allvar.

Bengt Starrin, professor Karlstad universitet

Det handlar alltså om både tilliten till våra medmänniskor och tilliten till samhällets institutioner – och att myndigheter också ger oss frihet under ansvar. Livet blir svårt att navigera om vi hela tiden måste vara vaksamma och misstänksamma mot såväl andra människor som mot politiker och myndighetspersoner.

I Sverige har vi tillgång till sjukvård och skolgång oavsett vad våra föräldrar tjänar, vi döms av ett rättsväsende där alla anses lika inför lagen, och vi törs be en främling på tåget vakta vårt bagage medan vi går och köper en kopp kaffe. Vi känner tillit till folk omkring oss…Känner du tillit, har du vissa personliga, politiska och ekonomiska fördelar. Tillitsfulla har bättre hälsa, högre inkomst, är nöjdare med livet och är mer benägna att samarbeta. Hög tillit har visat sig främja ekonomisk tillväxt. Produktiviteten stiger för att man gör rätt saker och slipper lägga tid på kontrollmekanismerna. Med tillit och pålitlighet kan mindre resurser läggas på att se till att avtal hålls. Och fler avtal kan komma till stånd. Butiksinnehavare kan låta kläder hänga på ställningar utanför affären. Litar man på människor behöver man inte använda sig av jurister, advokater, poliser, rättsapparat – avtal hålls ändå.

Andreas Bergh, docent nationalekonomi Lunds universitet

Vi mår så mycket bättre om vi kan lita på varandra, det blir enklare att samarbeta och vi kan dra nytta av varandra och nå fördelar. Och det som ekonomer kallar transaktionskostnader minskar – vi behöver inte lägga pengar och tid på att skydda våra intressen eller för att bevaka de avtal som vi har med andra människor, företag eller myndigheter. Tilliten ger stora konkurrensfördelar gentemot platser och länder där människor inte kan lita på varandra och där samhällets institutioner fungerar dåligt på grund av korruption och nepotism.

Den ömsesidiga tilliten har mejslats ut genom århundraden. Den bygger på en empati, en förståelse för gemensamma normer, på en imperativ moral (”så gör man bara inte”) som i det närmaste är intuitiv. Vårt samhälle är uppbyggt av detta slag av tillit. Av miljoner sådana handlingar varje dag. Denna vardagstillit är en så självklar väv i vår tillvaro att vi inte kan föreställa oss att den inte skulle finnas. Ändå vet vi att det finns många platser i världen där människor i avsaknad av sådan tillit ständigt misstänker varandra och inte litar på varandra, framför allt inte dem man inte känner på nära håll. Samhällen med låg tillit är också fattiga samhällen eller samhällen vars ekonomier inte lyfter ordentligt. Kostnaderna för att kontrollera, efterforska och, om nödvändigt, gå till domstol är så höga, att man helst låter bli att ha med andra att göra.

Tomas Gür, journalist och rådgivare i medie- och kommunikationsfrågor

Nationer och platser där den mellanmänskliga och ömsesidiga tilliten är låg fungerar avsevärt sämre än de länder som har ett högt socialt kapital. Och det är väldigt svårt att bryta en låg tillit eftersom det är rationellt att känna misstro mot andra om man återkommande blivit sviken, lurad och utnyttjad.

Tillit är en del i tre stora egenvärden i ett gott liv. Det är kärlek, frihet och livsglädje. En grundhållning av kärlek ingår i en hållning av tillit. Denna sociala tillit har också en komponent av frihet, en frihet från rädsla, misstro, kronisk pessimism – den innebär att jag är fri att möta den andre. Kärlek, frihet och förstås livsglädje. Man blir gladare av tillit. Tillit ger en ljus tonart i livet, en inre lätthet. Om tilliten ingår i kärleken, friheten och livsglädjen, så är det stora värden i livet som det handlar om.

Erik Blennberger, professor Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Det är sällan man ser tilliten beskrivas i så poetiska ordalag. Tilliten är en del av kärleken, friheten och livsglädjen – länder och platser med hög tillit har helt enkelt en lyckligare befolkning.

Hur har tillit uppstått genom historien fram till idag?

Min tanke är att i ett 30-tal blogginlägg försöka utröna vad det är som kan förklara en hög nivå av tillit och vad vi idag behöver göra för att stärka tilliten. Från den evolutionära grunden, till viktiga historiska händelser som påverkat tilliten i Europa och Norden och vad i historien som gör att just de nordiska länderna och specifikt Sverige har en så pass hög nivå av tillit och socialt kapital. Jag kommer också att gå in på vad som påverkar tilliten för en specifik plats eller för en enskild individ i nutid.

Det kommer helt enkelt att bli en berättelse av det här – en berättelse om världen och Sverige och tillitens förutsättningar. Får jag ihop pusselbitarna på ett bra sätt kanske det blir en bok – vem vet? Häng med från början och prenumerera gärna på mina blogginlägg! Nästa inlägg kommer att handla om vad det är i evolutionen som gjort att människor har börjat bygga tillit till varandra.

Jag är tillbaka

februari 1, 2021Socialt kapital, UncategorizedSkapa socialt kapital, Tillit, Uppdrag, USAadmin

Det har nästan gått ett år sedan jag gjorde något inlägg här på bloggen. Dels har jag varit projektledare för ett framtidsprojekt på Sveriges Kommuner och Regioner som tagit väldigt mycket tid, dels så har jag haft lite problem med min webbplats. Det var helt enkelt dags för en uppdatering av vissa funktioner, göra webbplatsen säker samt leva upp till GDPR-lagstiftningen. Jag har därför tagit hjälp av en konsult som sett över min blogg. Tyvärr försvann då alla mina gamla ”likes”, så nu finns det en ny sådan funktion inlagd. Det går också att dela mina inlägg, men då måste man klicka på rubriken så att inlägget visas separat på en sida.

Är det något som ni ser inte fungerar som det ska på webbplatsen – kontakta mig gärna då!

Från och med 2021 så arbetar jag bara 60 procent på SKR. Resten av tiden tänker jag engagera mig i saker som jag tycker är intressant och roligt samt försöka träna lite mer. Och vad är mer intressant eller viktigare än det sociala kapitalet? Den är grunden för att vi människor överhuvudtaget ska kunna existera fredligt tillsammans. Vi ser hur katastrofala följderna kan bli i ett land som USA där det sociala kapitalet eroderats markant sedan början av 1960-talet. I Sverige är vi långt ifrån läget i USA, men en minskad tillit hos framförallt unga personer indikerar att allt inte står rätt till här heller. Håller denna trend i sig, så kommer det sociala kapitalet på lång sikt markant minska även i Sverige. Vi måste därför förstå vad det sociala kapitalet är, hur viktig det är som resurs och vad vi kan göra för att stärka det – och jag har under de 20 år jag intresserat mig för ämnet byggt upp såväl kunskap som idéer kring hur vi kan göra just detta.

Jag tar gärna uppdrag inom detta område, som föreläsare, skribent, utbildare eller konsult. Hör av er om ni vill veta mer?

Vi litar på varandra – därför klarar Sverige krisen bättre än många andra länder

mars 27, 2020Artiklar, Citat, Socialt kapitalCorona, Stina Oscarsson, Tillitadmin

Nedanstående text är ett utdrag ur en artikel som publicerades av Stina Oscarsson i Svenska Dagbladet 2020-03-25. Jag hade börjat fila på ett blogginlägg, men fick inte till formuleringarna. Men så kom denna artikel som exakt fångade det som jag ville säga. Det svenska samhället visar just nu en oerhörd styrka genom det sätt vi hanterar krisen.

Många i världen riktar i dag uppmärksamheten mot Sverige och på det sätt vi hanterar krisen. En förundran över hur stort ansvar regeringen och våra myndigheter lägger på oss som medborgare och på den balansgång vi valt att hålla mellan att försöka begränsa antalet smittade utan att stänga ned samhället helt och hållet.

”Jag är stolt över att vår regering och våra institutioner trots allt tryck valt att försvara demokratin. Stolt över den svenska medelvägen. Mellanmjölken. Att man valt rekommendationer snarare än förbud. ”Men vi gör ju inte som de säger”, säger en väninna uppgivet. Nej, just det, alla kommer aldrig att ta ansvar i en demokrati. Men troligtvis tillräckligt många. Och det är det som är stort. Folk gör lite olika. Vi tvingas alla till våra egna moraliska ställningstaganden. Det är just det de vill slippa, de som ropar på hårdare tag. De vill slippa ta ansvar. Men framförallt handlar deras rop om att de inte litar på att andra kommer att ta sitt ansvar. Och finner det orättvist att de ska ta ansvar om inte grannen gör det. Då vill man hellre att staten bestämmer. Lika för alla. Ironiskt nog förespårkas detta i första hand av personer som annars inte vill att staten ska bestämma. Nu vill man ha en järnhand som förbjuder. Stänger. Ransonerar. Så slipper man själv tänka på solidaritet.

”Den krishantering vi upplevt den senaste tiden är det minst populistiska agerande jag sett från våra politiker på länge. Man har låtit det vara komplext. Vågat säga vad man vet och inte. Skyndat långsamt och litat på folk. Lutat sig mot en kultur av tillit som byggts upp i generationer i det svenska samhället. Det är en modig väg. För den är skör, lika skör som demokratin måste vara. Och jag önskar av hela mitt hjärta att det kommer att hålla. Att vi vågar lita på varandra.”

https://www.svd.se/ar-for-forsta-gangen-stolt-over-att-vara-svensk

(Artikeln kanske är låst för icke-prenumeranter, men det viktigaste från den är citerat ovan)

Den svenska hållningen bygger på att en majoritet av befolkningen litar på forskningen och på våra myndigheter och att vi litar på att människor generellt agerar ansvarsfullt och med försiktighet. Att vi litar på att folk försöker göra sitt bästa i en svår situation och att vi förstår att många just nu gör en hjälteinsats för att få sjukvård, ekonomi och samhällsfunktioner att fungera så bra som möjligt. Är den tilliten tillräckligt stor, så gör det inte så mycket om en del struntar i rekommendationerna, hamstrar toalettpapper eller skriver arga texter i sociala medier. Myndigheter och regering kan fortsätta jobba med rekommendationer istället för förbud.

Ingen vet idag riktigt säkert vad som är rätt väg att gå – stängda skolor och gränser samt utegångsförbud eller Sveriges väg. De som inte agerar ansvarsfullt kanske är för många? Men liksom Stina hoppas jag innerligt att vårt förhållningssätt vinner i längden. Jäklar vilken styrka Sverige då har visat!

”Håll huvudet kallt, hjärtat varmt och händerna rena”