Etikettarkiv: Polarisering

Tillit ger högre lycka

En tidskrift jag verkligen kan rekommendera är Modern Psykologi. Jag lär mig massor samtidigt som det i nästan varje nummer finns någon artikel som har koppling till det sociala kapitalet. I det senaste numret av tidningen (nr 8, år 2015) finns en artikel om lyckoforskningen där ett lands sociala kapital framhävs som en av de viktigaste förklaringsfaktorerna bakom olika befolkningars lyckonivåer. Så här kommer några väldigt bra argument för att vi borde lära oss lite mer om tillitens mekanismer.

”På lång sikt har mänskligheten blivit lyckligare. Vi lever ett längre och friskare liv i mindre korrumperade samhällen. Men våra förväntningar förändras också”

John Helliwell, en av redaktörerna för World Happiness Report (om inte annat anges är det John som citeras)

”Nordvästra Europas sekulära och protestantiska länder ligger i regel i topp i alla dessa mätningar. Det kan inte bara förklaras av vår rikedom, politiska stabilitet eller välfärd. Jag tror att det förklaras av vår unika kombination av individualism och tillit. Vi har en relativt stor frihet att leva de liv vi vill, oavsett till exempel släktens vilja. Dessutom litar vi både på varandra och på våra myndigheter. Detta är ohyggligt svårt att bygga upp, men väldigt lätt att riva ner. Vår lycka är därför något att värna om. Stora klyftor i samhället hotar tilliten och solidariteten – och därmed lyckan.”

Bengt Brülde, professor i filosofi och Sveriges ledande lyckoforskare.

Mätningen visar att Island och Irland snarare stärkte sina lyckonivåer efter den finansiella krisen, medan Spanien, Italien och speciellt Grekland kraftigt minskade sina lyckonivåer. Enligt författarna av rapporten förklarar länders underliggande förutsättningar i form av tillit och institutionell styrka hur ett samhälle hanterar en ekonomisk eller social kris. Dessa faktorer påverkar om ett samhälle i kris utlöser konfrontativa eller stödjande handlingar. Detta förklarar att Grekland och andra sydeuropeiska länder med låg tillit tappade så mycket i lycka – medan Island och Irland, som också drabbades hårt av den ekonomiska krisen, inte förlorade så mycket.

”Det handlar om socialt kapital. Motståndskraftiga samhällen kan växa av kriser. Det handlar kort sagt om graden av optimism och tillit. När krisen eller katastrofen inträffar så rusar man ut och hjälper varandra. Och det gör alla lyckligare. För vi blir faktiskt lyckliga av att få hjälpa till, och vi blir förstås lyckliga av grannar och vänner när vi behöver stöd. Så samarbete gör oss lyckliga, men vi måste lita på varandra från början – annars blir det bara värre än tidigare.”

Det land man lever i påverkar välbefinnandet långt mer än kön och ålder. Men överlag verkar kvinnor lite, lite nöjdare med livet än män. Detta gäller speciellt i Mellanöstern.

”Vi blev förstås förvånade, med tanke på hur mycket man läser om kvinnoförtrycket i den delen av världen. Men svaret är helt enkelt att männen där har det ännu värre. Många unga män är arbetslösa, arga och finns på gatan. Kvinnorna har i regel bättre nätverk och stöd, vilket är viktigt för lyckan. En annan slutsats är att även män mår dåligt i samhällen med könssegregation och kvinnoförtryck.”

Ny bok från Putnam

Den forskare som betytt mest för att popularisera området socialt kapital är den amerikanske forskaren Robert Putnam. Efter hans två böcker ”Making democracy work” och ”Bowling alone” har han hög status i forskarvärlden. Nyligen kom han ut med en ny bok som fått stor uppmärksamhet. Den handlar om hur det sociala kapitalet utvecklats i USA med utgångspunkt från barnen.

Boken heter just ”Our kids” och nedan följer tre recensioner/artiklar om boken i Göteborgsposten, Svenska Dagbladet och Dagens Samhälle.

Recension i GP
Artikel i SvD
Krönika från Dagens Samhälle

Den amerikanska drömmen tycks vara nåbar för allt färre. På 1950-talet var det självklart att barnen skulle få en ekonomisk standard som översteg föräldrarnas. Idag är det inte alls lika vanligt att barnen når den standard som deras föräldrar haft.

Men vad beror det på att så många amerikaner under så lång tid fått det allt sämre, och konsekvent misslyckas med att klättra på den socioekonomiska stegen?

I Putnams 50-tal var skillnaderna mellan fattiga och rika barn i skolan liten – så pass, skriver han, att många inte visste, eller inte brydde sig, om en klasskompis hade rika eller fattiga föräldrar. Idag lever alltfler familjer i bostadsområden som är ekonomiskt separerade och skolorna har blivit alltmer segregerade. Utvecklingen har inte gått lika långt i Sverige som i USA, men även vi brottas med en ökad inkomstojämlikhet, segregerat boende och större skillnader i skolresultat mellan elever som går i olika skolor. Det är som Mats Edman skriver i sin krönika en risk i att den utveckling man nu ser i USA kan läsas som såväl facit som prognos även för Sverige.

Även om jag inte läst boken själv än, så vill jag ändå rekommendera den till såväl politiker som journalister och andra makthavare. Det är en bok om en möjlig framtid även i Sverige, en framtid som få vill ha.

Korruption skapar polarisering

Artikel om korruption och bristen på grävande journalistik i SvD.

Artikel i SvD

”Låg korruption, och att allmänheten litar på att makten granskar och att ansvar utkrävs, skapar förtroende för det öppna samhället. Att det är företagens och individernas skicklighet och ansträngningar i öppen konkurrens som avgör vem som lyckas, snarare än kontakter med lagstiftare och andra makthavare, bygger tillit till en öppen konkurrensbaserad ekonomi. Medborgare som tvärt om upplever samhället som korrumperat och orättfärdigt och att deras egna livschanser förminskas av svågerpolitik och vänskapskorruption dras till politiska extremer till höger och vänster”.

Mats Olin, Chef för Timbro Medieinstitut

Korruption fördärvar samhällen

Kloka Gunnar Wetterberg skriver en artikel om tillitens betydelse i jusektidningen Karriär.

”Tilliten betyder att Sverige fungerar smidigare och med färre kontrollanter än de flesta andra länder. Det är bättre för oss som människor att leva så, men det ger oss också en konkurrensfördel: det är lättare att göra affärer med hederliga länder. Därför måste vi ta itu med de avskräckande exemplen. Inte ens i det självbelåtna Norden kan man vara säker på att slippa korruptionen.”

Artikel från jusektidningen Karriär

Medieutvecklingen – demokratins klimatfråga

I en artikel i DN den 2 oktober skriver ett antal forskare inom området medier och demokrati om behovet av en ny mediepolitik.

”Medan en del allt mer aktivt söker nyheter i det nya medielandskapet, blir det samtidigt lättare än någonsin för andra att helt undvika nyheter. Risken för ökade kunskapsklyftor och förtroendeklyftor är därför överhängande, och medieutvecklingen innebär därför ett hot mot den sociala sammanhållningen, toleransen och de gemensamma värdegrunderna.”

Se artikeln från DN

Landsbygds-, glesbygds- och förortskommuner hamnar i medieskugga, allt fler medier riktar in sig på underhållning snarare än samhällsbärande journalistik och det stora medieutbudet innebär att vi kan välja den  information och de budskap som bekräftar det som vi redan tror oss veta. Åsiktspolariseringen ökar och förståelsen för andras åsikter, argument och tankar undergrävs. Jag håller helt med författarna om att en ny medietid kräver en ny mediepolitik. Inte främst för mediernas skull, utan för medborgarnas och demokratins skull.

Tillit föder tillit, hat föder hat

Motsatsen mot rasism är inte antirasism, utan en värld som inte är uppdelad i ”vi-och-dom”

Golnaz Hashemzadeh, författare och kolumnist i DN

Håller helt med Golnaz i nedanstående artikeln. Jag är självklart helt emot rasism, men i den antirasistiska rörelsen finns det en retorik som snarare ökar motsättningarna mellan människor än överbryggar dem.

 Länk till artikel i DN

Den vilda jakten på tilliten

”Vem kan man lita på?” är en artikelserie i tre delar om ­frustration, misstro och tillit där första delen publicerades i Dagens Nyheter igår.

Första delen handlade om min hemstad Örebro och brukskommunen Hällefors. Intressant artikel som både tar upp betydelsen av tillit och den frustration som kan uppkomma när polarisering och sociala skillnader ökar – både ur invandrares och landsbygdsbors perspektiv.

Men jag undrar var författaren Henrik Berggren fått parafrasen på Hoola Bandoolas låt ifrån:-))

Länk till artikel i DN

We all put each other in boxes

Socialt kapital bryts ned om åsiktsskillnaderna blir för stora, när polariseringen mellan människor ökar, när människor inte möts och inte förstår varandra utan istället schabloniserar och i värsta fall demoniserar dem man ser som motståndare.

Jag har visat ett TED-talk med Sally Kohn i ett tidigare inlägg på bloggen. Nu hittade jag också en intervju med henne.

”I don’t think people who disagree with me are stupid — that’s the big the thing I’ve come to learn. They’re not stupid. They have real, genuine, authentic, understandable concerns and someone else connected with them first in explaining why those problems are the way they are. They’re not vindictive, they’re not mean — well, sure, some are — but by and large, not even close. When you actually do meet people face to face — whether it’s viewers who stop me on the street or some of the hosts or people I’ve been on with — you realize, “Wow, we all put each other in boxes. We do it on both sides.” You start to break through those boxes and see people as much more complex. It’s really just a metaphor for the fact that our problems are a lot more complex. Our disagreements are a lot more complex than we’re imagining they are right now.”

Länk till hela intervjun med Sally Kohn