Något som förbryllat mig är hur en religiös sektliknande grupp som mormonerna i USA kan vara så framgångsrika vad gäller entreprenörskap, kreativitet och ledarskap.
Utifrån det jag tidigare skrivit är mormonernas framgångar en paradox. Tillit och samarbetsförmåga mellan människor inom en sluten grupp som liknar och identifierar sig med varandra är inte tillräckligt för att skapa utveckling och framgång på den nivå som mormonerna uppnått, det krävs även tillit och utbyte mellan människor med olika bakgrund, erfarenheter och kunskaper.
Mormoner utöver en stark social kontroll på varandra och skulle kunna liknas vid en sekt. Men det är inte en allt igenom kvävande miljö eftersom mormoner tar med sig något från ungdomsåren som många menar har stor betydelse för deras framgångar.
En artikel i Svenska Dagbladet från den 25 juni år 2012* ger en del svar på det jag funderat över. En del av de faktorer som i artikeln lyfts fram som viktiga för mormoners framgång har att göra med ett starkt inbundet socialt kapital där den sociala kontrollen med ordning och lydnad är ett bärande inslag. Det handlar om barn som tidigt får ta ansvar i kyrkoarbetet, att utbildning värdesätts högt, att mormoner inte dricker alkohol och att det finns en stor familjefokus. Det finns starka sociala normer att förhålla sig till, vilket kan vara bra för dem som trivs i de roller som förväntas av dem. Men värre för dem som bryter normerna eller som vantrivs, t.ex. homosexuella eller kvinnor som inte vill anpassa sig till de patriarkala strukturerna. Den närmaste jämförelsen man kan göra med Sverige i sannolikt Gnosjö där den relativa framgången sägs bero på ”Gnosjöandan” – en cocktail av entreprenörsanda och samarbetsförmåga bl.a. grundat på kyrkans centrala roll i samhället.
Enligt forskningen så kan man bara komma till en viss gräns utvecklingsmässigt om man helt förlitar sig på ett starkt inbundet socialt kapital. Professor Richard Florida menar att tolerans är en viktig faktor för att en plats eller land ska nå framgång. Är toleransen låg så uppstår ett samhällsklimat som stöter bort människor som kan bidra med andra perspektiv och kunskaper. Det blir en idéfattig och intellektuellt torftig miljö där nya innovationer sällan föds och där försvarare av det rådande är mångtaliga. Förändringar i omvärlden upplevs som hotfulla och risken är stor att man missar viktiga omvärldsförändringar och att man hamnar på efterkälken.
Men det som artikeln också lyfter som viktigt för mormonernas framgångar är de tvååriga missionärsuppdragen utomlands. Detta leder till insyn i andra kulturer, till tvåspråkighet och nätverk i andra länder. Missionärserfarenheterna från långa dagar med dörrknackande i främmande land kan bidra till ökad kunskap om såväl förhandling, övertalning, laganda som om avslag och besvikelser. Det är först efter missionärsuppdraget som mormonerna genomför sin akademiska utbildning och har då en rad viktiga erfarenheter och viktig kunskap med sig. Man är vid det laget ofta också gifta samt några år äldre än de flesta andra amerikaner som genomför en akademisk utbildning. Mormoner anses i USA vara mer etiska och bättre på att samarbeta än andra medborgare.
Ett högt inbundet socialt kapital är i viss mening bra. Det leder till trygghet, ansvar och medskapande, men ska gruppen nå framgång krävs att man kan hantera det inbundna sociala kapitalets negativa sidor som social kontroll, låg tolerans mot det avvikande och försämrad innovationsförmåga. Missionärsuppdragen utomlands och de erfarenheter som detta bidrar med tillsammans med en hög utbildningsnivå kanske är de balanserande faktorerna som gör att mormoner som grupp är mer framgångsrika än andra, trots att gruppens starka sociala kapital snarare är inbundet än överbryggande.
* Jag printade ut artikeln, men tyvärr finns den inte kvar på Svenska Dagbladets webbsida.