Psykologisk trygghet

Dela gärna!

Ända sedan 2002 har företaget Google sökt svaret på varför vissa team är mer produktiva och framgångsrika än andra. Det de kom fram till kanske överraskar en del. Man hittade nämligen ingen gemensam nämnare som talade för att själva sammansättningen av teamen utgjorde någon skillnad i produktivitet. Högt utbildade och erfarna medarbetare i teamet var ingen förklaringsfaktor, inte heller köns- eller åldersfördelningen eller sammansättningen av olika personlighetstyper som t.ex. fördelningen av introverta och extroverta i teamet. Nyckeln för att skapa ett ”dreamteam” var istället psykologisk trygghet – att de kände sig trygga i gruppen, dvs. att de inte riskerade att bli förödmjukade, straffade eller utslängda om de hade en avvikande mening samt att man inför gruppen vågade vara öppen och visa känslor.

Googles forskarteam använde empati eller snällhet som sammanfattande ord för att beskriva vad som skapar framgångsrika grupper. Empati och snällhet i all ära, men jag tycker tillit bättre fångar vad det handlar om. Det kan ibland vara naivt att vara snäll och den som är snäll riskerar att bli lurad i fel sällskap. En alltför empatisk chef kan t.ex. skapa osäkerhet och risken finns att medarbetarna tappar tilliten till chefen, tar saker för givna och börjar utnyttja snällheten. Missriktad snällhet kan också innebära att man inte säger ifrån om man har en avvikande mening. Många människor värnar också sin identitet som god även om andra känslor tar över, vilket kan leda till att ord och handling inte följer varandra. Och är det något som kan splittra en grupp så är det dubbelmoral – att man handlar eller talar med kluven tunga.

Snällhet och empati är naturligtvis inte oviktiga faktorer i sammanhanget och i de flesta fall också något positivt, men det är tilliten som enligt min mening skapar psykologisk trygghet. Och tilliten kommer av att man inte ser varandra som konkurrenter, att man respekterar varandra, att man är nyfiken på vad andra har att ge till gruppen och att man har en öppenhet inför varandras åsikter och synpunkter.

2 tankar kring ”Psykologisk trygghet

    1. Tack! Vad roligt att du uppskattar bloggen.

      Jag har lite olika källor. Dels har jag läst om psykologisk trygghet. Definitionen på Wikipedia fungerar bra (se länk nedan). Sedan har jag läst några artiklar i ledarskapstidningar där Googles interna undersökningar redovisas där man just fått fram att det är psykologisk trygghet som är viktigt (jag länkar till en av flera artiklar som jag läst). Jag tycker dock att de betonar snällhet och empati väldigt mycket. Jag menar att tillit, respekt för varandra och nyfikenhet (och medkänsla) är viktigare än snällhet. Där har jag en annan källa. Det är Paul Bloom som menar att medkänsla är bättre än snällhet eller empati, vilket jag håller med om (se länk). Jag har dock inte läst boken, utan bara läst en lång artikel i Modern Psykologi som jag inte kan länka till.

      https://en.wikipedia.org/wiki/Psychological_safety
      https://chef.se/googlestudie-snallhet-skapar-dreamteam/
      https://www.adlibris.com/se/bok/against-empathy-the-case-for-rational-compassion-9780062339331

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.