Reformer som gynnade lärande och företagsamhet

Dela gärna!

Skiftesreformerna1 under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet anses vara viktiga för Sveriges utveckling. Den stärkte böndernas äganderätt och kom i precis rätt tid för att bana väg för industrialismen. Jordbruket kunde effektiviseras och spannmålspriserna sjönk. Samtidigt kunde Sverige exportera ett överskott från jordbruket. Exporten underlättades av sjöfarten, och industrialiseringen kunde växa fram tack vare ökade exportinkomster och kapitalöverskott. Rationaliseringen innebar att människor frigjordes från jordbruket, den sociala rörligheten ökade och många sökte sig till de framväxande industrierna i städerna.

Under mitten av 1800-talet genomfördes sedan en rad reformer som gynnade lärande, företag-samhet och entreprenörskap. Även om staten hade en förhållandevis stark organisering, så var det lite si och så med byråkratins effektivitet och rättssäkerhet. Det var inte ovanligt att en och samma person innehade ett flertal offentliga tjänster i statsbyråkratin. Personliga kontakter var ofta viktigare än kompetens, adeln hade företräde för vissa tjänster och avgifterna togs om hand av byråkraterna själva. Men under perioden 1855–1875 genomfördes ett antal reformer för att göra maktutövningen mer jämlik. En person som betytt mycket för att dessa reformer genomfördes var den liberale politikern Johan August Gripenstedt. Obligatorisk folkskola infördes i Sverige 1842 och sedan under den period som Gripenstedt var politiskt aktiv (bland annat som finansminister) genomfördes en rad viktiga reformer, till exempel det statliga stödet till järnvägsutbyggnaden 1857, näringsfrihetens införande 1864 och anslutningen till det europeiska frihandelssamarbetet 1865. Andra viktiga reformer var ökad religionsfrihet, stärkt ställning för kvinnor, avregleringen av bankväsendet, fri in- och utvandring2 och att aktiebolag blev skyldiga att genomföra revision. Under denna period infördes även en meritokratisk rekrytering av ämbetsmän – de fick en lön man kunde leva på och det blev olagligt att missbruka sin position som ämbetsman.

Tillförlitligheten ökade i företagens ekonomiska redovisning och rättssäkerheten stärktes i statens myndighetsutövning. Finansiella institutioner som den framväxande sparbanksrörelsen och ett försäkringssystem med brand- och livförsäkringar skapade ett ökat sparande, vilket möjliggjorde en ökad utlåning och att människor kunde omsätta sitt sparande till investeringar. Kommunerna kunde låna för satsningar på infrastruktur och bostadsbyggande. Medelklassen ökade, medan andelen fattiga minskade3.

Många av Sveriges idag största företag bildades också kring sekelskiftet. Mineraler gav oss gruvnäringen och skogar gav oss sågverken och massafabrikerna. Längs Sveriges kuster fanns många hamnstäder där sjöfart och handel utvecklades. Dessutom blev ett stort antal svenska uppfinningar och patent svenska exportframgångar under denna period. Mellan 1850 och 1930 utvandrade 1,2 miljoner svenskar till USA, men minst 200 000 återvände. Dessa hemvändare är ofta en förbisedd faktor för Sveriges ekonomiska utveckling. Sparkapital och idéer från USA blev ofta framgångsrik näringslivsverksamhet i Sverige4.

Utvecklingen tog fart, men urbaniseringen medförde sociala oroligheter

Genom att förstärka rättssäkerheten, meritokratin och tillförlitligheten i såväl företagens redovisning som statens myndighetsutövning samtidigt som staten genom ett effektivare jordbruk och genom export av varor som trä och mineraler ökade sina inkomster kunde industrialiseringen och urbaniseringen i Sverige på allvar sätt fart vid sekelskiftet och i början av 1900-talet.

I städerna kunde en del skapa sig ett bättre liv, fritiden ökade och några fick det bättre materiellt, men det var tufft att bryta upp från de visserligen fattiga, men socialt trygga, bondesamhällena. För de flesta var också arbetet hårt och med saknaden av de sociala sammanhangen från hembyn blev alkoholen en tröst – det dracks kopiöst mycket i Sverige under stora delar av 1800-talet. Människor var i stort behov av nya sociala sammanhang och grupperingar i de snabbt växande städerna. Nästa blogginlägg kommer att handla om vad som då växte fram, nämligen folkrörelserna!

1 Skiftesreformerna gick ut på att böndernas många små utspridda jordlotter slogs samman för att göra jordbruket effektivare.

2 Ander Johnson, Näringslivets regelnämnd: ”Tolv tankar om byråkrati och regelförenkling”, 2012

3 Enrique Rodriguez, KTH Arkitektur och samhällsbyggnad: ”Det
svenska banksystemets framväxt”, 2008

4 Jan Torége, Arena för Tillväxt: ”Tillit och tolerans”, 2015

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.