Etikettarkiv: Ledarskap

Socialt kapital – ranking av samtliga kommuner

Ni som läst tidigare inlägg vet att jag tagit fram ett mått på socialt kapital bestående av fem variabler. Här följer hela rankingen av kommunerna från plats 1 till 290. Längre ned i inlägget finns också en Sverigekarta där det sociala kapitalets geografiska fördelning tydligt framgår. Siffran efter kommunnamnet är summeringen av kommunens resultat gällande de fem delvariabler som tillsammans utgör måttet på det sociala kapitalet. Ju lägre poäng desto bättre.

1 Trosa 149
2 Täby 179
3 Lidingö 202
4 Kungsbacka 211
5 Tyresö 217
6 Mörbylånga 247
7 Härryda 251
8 Kalix 312
9 Alingsås 313
10 Umeå 316
11 Lidköping 330
12 Lerum 343
13 Piteå 349
14 Nacka 356
15 Gnesta 364
16 Rättvik 366
17 Övertorneå 367
18 Växjö 368
19 Varberg 369
20 Luleå 373
21 Sollentuna 374
22 Hammarö 377
23 Sotenäs 387
24 Salem 388
25 Knivsta 393
26 Karlstad 396
27 Svedala 407
28 Skellefteå 416
29 Östersund 420
30 Kalmar 423
31 Vaggeryd 430
32 Vadstena 434
33 Falkenberg 435
34 Staffanstorp 449
35 Krokom 457
35 Oskarshamn 457
37 Kungälv 462
38 Leksand 474
39 Falun 475
40 Borgholm 477
41 Hjo 479
42 Ekerö 480
42 Jönköping 480
44 Mora 486
44 Vellinge 486
46 Mölndal 487
47 Ulricehamn 492
48 Ängelholm 493
49 Karlsborg 494
50 Kävlinge 495
51 Pajala 497
52 Kiruna 498
53 Götene 501
54 Öckerö 503
55 Upplands Väsby 504
56 Åre 506
57 Uppsala 508
58 Orust 509
59 Sunne 512
60 Eksjö 513
61 Lund 515
62 Ale 520
62 Vallentuna 520
64 Värmdö 525
65 Ljungby 527
65 Söderköping 527
67 Sollefteå 529
68 Vetlanda 530
69 Linköping 533
70 Mullsjö 535
71 Gällivare 536
72 Mark 537
73 Båstad 538
74 Laholm 539
74 Skövde 539
76 Tranås 543
77 Danderyd 545
78 Tanum 548
79 Gotland 549
79 Vindeln 549
81 Partille 551
82 Sundsvall 552
83 Arvika 556
84 Kinda 558
84 Örnsköldsvik 558
86 Oxelösund 562
87 Emmaboda 564
87 Sala 564
89 Tidaholm 565
90 Enköping 570
91 Forshaga 573
92 Tjörn 574
93 Mariestad 576
93 Stenungsund 576
95 Berg 577
96 Lekeberg 578
97 Jokkmokk 579
97 Karlskrona 579
99 Bollebygd 586
99 Kumla 586
101 Grums 589
102 Solna 591
102 Västervik 591
104 Lomma 599
104 Söderhamn 599
106 Ovanåker 604
107 Grästorp 607
107 Värnamo 607
109 Falköping 609
109 Överkalix 609
111 Norrtälje 610
112 Tibro 611
113 Malå 617
114 Avesta 619
114 Höör 619
116 Säter 623
116 Vårgårda 623
118 Arvidsjaur 624
119 Boden 625
120 Kristinehamn 629
121 Mjölby 634
122 Härnösand 636
123 Gävle 637
124 Huddinge 644
125 Skara 646
126 Stockholm 647
127 Älvsbyn 649
128 Hallsberg 651
129 Aneby 653
130 Nyköping 658
131 Sandviken 660
131 Strängnäs 660
133 Sundbyberg 663
134 Örebro 664
135 Fagersta 666
136 Gagnef 672
137 Halmstad 676
137 Höganäs 676
139 Härjedalen 678
140 Gislaved 681
140 Habo 681
140 Olofström 681
143 Katrineholm 682
144 Mönsterås 684
145 Smedjebacken 687
146 Herrljunga 698
147 Nordanstig 699
148 Boxholm 700
148 Robertsfors 700
150 Arboga 702
151 Storuman 705
152 Nynäshamn 706
153 Haparanda 707
154 Vänersborg 710
155 Bräcke 711
156 Håbo 712
157 Finspång 713
157 Hedemora 713
159 Laxå 719
160 Tierp 721
161 Surahammar 722
162 Essunga 726
163 Tranemo 727
164 Strömstad 733
165 Sölvesborg 735
166 Karlshamn 737
167 Västerås 741
168 Ystad 745
169 Borås 747
170 Uddevalla 748
171 Sigtuna 749
172 Haninge 750
172 Lessebo 750
174 Hylte 752
174 Norrköping 752
174 Vingåker 752
177 Gnosjö 755
178 Nykvarn 756
178 Simrishamn 756
180 Uppvidinge 758
181 Vännäs 760
182 Järfälla 763
183 Hallstahammar 764
184 Trollhättan 765
184 Vansbro 765
186 Lycksele 769
186 Ronneby 769
188 Torsby 776
189 Degerfors 780
189 Hudiksvall 780
191 Upplands-Bro 781
192 Töreboda 785
193 Ragunda 787
194 Dals-Ed 788
195 Dorotea 791
196 Valdemarsvik 793
196 Österåker 793
198 Torsås 795
198 Älmhult 795
198 Östhammar 795
201 Hagfors 796
201 Norberg 796
203 Kungsör 797
204 Älvdalen 800
205 Lindesberg 801
205 Trelleborg 801
207 Vara 802
208 Sävsjö 803
209 Heby 805
209 Tomelilla 805
211 Karlskoga 807
212 Nora 811
213 Kil 813
214 Sjöbo 814
215 Nybro 820
216 Tingsryd 821
217 Ydre 822
218 Burlöv 823
218 Landskrona 823
220 Orsa 827
221 Kramfors 829
221 Skurup 829
223 Färgelanda 830
224 Ockelbo 834
225 Örkelljunga 837
226 Askersund 838
226 Skinnskatteberg 838
228 Ödeshög 839
229 Köping 843
230 Vaxholm 850
231 Malung-Sälen 853
232 Säffle 855
233 Lysekil 860
234 Åtvidaberg 861
235 Kristianstad 862
236 Motala 863
237 Bollnäs 867
238 Nässjö 872
239 Åmål 875
240 Älvkarleby 877
241 Årjäng 879
242 Borlänge 881
243 Ånge 884
244 Eskilstuna 891
245 Timrå 894
246 Vilhelmina 896
247 Helsingborg 900
248 Hofors 901
249 Vimmerby 905
250 Osby 906
251 Bengtsfors 909
251 Södertälje 909
253 Gullspång 911
254 Strömsund 912
255 Malmö 921
256 Göteborg 922
257 Eslöv 925
257 Nordmaling 925
259 Östra Göinge 932
260 Ljusnarsberg 939
261 Sorsele 945
261 Storfors 945
263 Alvesta 950
264 Norsjö 953
265 Hultsfred 974
266 Markaryd 977
267 Bjurholm 979
267 Munkfors 979
269 Eda 991
270 Svalöv 992
271 Hässleholm 996
272 Flen 1001
273 Botkyrka 1006
274 Åsele 1010
275 Bromölla 1014
275 Åstorp 1014
277 Lilla Edet 1017
277 Mellerud 1017
279 Arjeplog 1022
280 Munkedal 1048
281 Filipstad 1053
282 Klippan 1060
283 Svenljunga 1062
284 Ljusdal 1077
285 Högsby 1112
286 Ludvika 1145
287 Hörby 1148
288 Bjuv 1151
289 Hällefors 1175
290 Perstorp 1248

Jag försökte lägga Sverigekartan här, men jag tror inlägget då blev för minneskrävande. Du kan se Sverigekartan genom att klicka på nedanstående länk istället.

Det sociala kapitalets geografiska fördelning

  • Generell tillit: Mäter i vilken grad människor i allmänhet litar på de flesta människor. Källa: Folkhälsomyndighetens årliga nationella folkhälsoenkät, 2016
  • Valdeltagande: Är ett mått på det demokratiska engagemanget och i vilken utsträckning människor anser sig kunna delta och påverka samhället i stort. Källa. Valmyndigheten, 2014
  • Förtroende för den egna kommunen: Mäter förtroendet för att den egna kommunen och den insyn och inflytande som medborgarna anser sig ha över kommunens verksamheter och beslut. Källa: Medborgarundersökningen, SCB, 2016
  • HBTQ-index: Är ett mått på graden av öppenhet och tolerans i kommunen. Faktorer som tas med i indexet är kommunernas verksamhet för att motverka diskriminering av HBTQ-personer, skolan (likabehandling och förebyggande av kränkande beteenden), utbildningsinsatser, HBTQ-samhällets infrastruktur (samkönade äktenskap per capita, föreningsverksamhet, adoptionsrelaterade frågor), utsatthet för hatbrott samt attityden till HBTQ-personer. Källa: RFSL och SKL, 2014 ¹)
  • Andel sysselsatta bland skyddsbehövande och anhöriga i förhållande till förväntat värde (definierat som hur snabbt skyddsbehövande och anhöriga kommer i arbete i förhållande till vad som kan förväntas utifrån vistelsetid i Sverige, utbildningsnivå samt arbetslöshet i kommunen bland inrikes födda. Med skyddsbehövande och deras anhöriga avses personer som sökt asyl och fått uppehållstillstånd, deras anhöriga samt kvotflyktingar): Är ett mått på kommunens, näringslivets och civilsamhällets insatser för och förmåga att integrera skyddsbehövande med anhöriga in i samhället.  Källa: SCB och SKL, 2016

Man kan säga att de tre första variablerna främst är tillitsvariabler och de två senare främst toleransvariabler.

Måttet är framtaget utifrån vad jag själv anser bör ingå, men även utifrån vilken statistik som är tillgänglig. Precis som för många andra statistiska mått så finns det brister och detta mått fångar knappast in alla viktiga faktorer som det sociala kapitalet består av. Dessutom ger olika forskare olika tyngd åt olika aspekter av det sociala kapitalet, så vilka variabler som ska ingå och vilken vikt de ska ha är inte självklart på något sätt.

Den här statistiken kan säkert upplevas som känslig eftersom den i någon mening är ett mått på hur människors sätt att vara påverkar utvecklingen i den egna kommunen. Så det är några saker som behöver klargöras.

Sverige har generellt ett högt socialt kapital och det är inte jättestora skillnader mellan kommunerna vad gäller t.ex. den generella tilliten till sina medmänniskor. Skillnaderna är avsevärt större när man jämför olika länder. De kommuner som ligger sämst till har ungefär samma generella tillit som människor i genomsnitt har i Tyskland, så även de kommuner som rankas lägst har i ett internationellt perspektiv ett högt socialt kapital.

Ofta ligger förklaringen till ett lägre socialt kapital i kommunens historia. Har befolkningen generellt kunnat förbättra sin situation genom egna insatser eller genom horisontella samarbeten mellan jämbördiga parter, eller har man historiskt varit beroende av en adelsfamilj eller av en dominerande arbetsgivare för att skapa ett bra liv åt sig själv och sin familj. Bruksorter och kommuner med stora slott och herresäten har av den anledningen ofta lite lägre socialt kapital – levnadsmönster, normer och värderingar tycks föras över från en generation till en annan. Men naturligtvis spelar händelser i modern tid också roll. Stora mut- och korruptionsskandaler påverkar t.ex. förtroendet för kommunen och den generella tilliten. I speciellt städer spelar den fysiska stadsplaneringen en viktig roll för att skapa bra offentliga mötesplatser och för att undvika boendesegregering. Faktorer som ett skickligt ledarskap, bra skolor, ett starkt civilsamhälle och att kommunen är en bra arbetsgivare och har en effektiv och rättssäker myndighetsutövning är andra saker som spelar roll.

Ett lågt socialt kapital påverkar kommunens utveckling negativt, men det kan också vara så att en dålig utveckling i kommunen påverkar det sociala kapitalet negativt. Tillit bygger på ömsesidighet – man ger vad man får och man får vad man ger. Det kan i vissa orter finnas väl motiverande skäl till att människor tappat förtroendet till t.ex. den egna kommunen eller till den nationella politiken. En politiskt misskött kommun där vissa orter förfördelats samtidigt som den stora arbetsgivaren flyttar till ett låglöneland och den privata och offentliga servicen monteras ned är knappast något som bygger ett starkt socialt kapital.

Det är viktigt för kommuner som hamnar lite lågt att fundera kring varför man gör det och vad man kan göra för att förstärka det sociala kapitalet. Det kan helt enkelt vara en (av flera) viktiga förklaringar till att det inte går så bra för kommunen.

Det sociala kapitalets geografiska fördelning

Den kommun i Sverige som har det högsta överbryggande sociala kapitalet är…?

Jag har tagit fram ett mått på det sociala kapitalet och utifrån detta rankat samtliga Sveriges kommuner. Måttet är framtaget utifrån vad jag själv anser bör ingå, men även utifrån vilken statistik som är tillgänglig. Precis som för många andra statistiska mått så finns det brister och detta mått fångar knappast in alla viktiga faktorer som det sociala kapitalet består av. Dessutom ger olika forskare olika tyngd åt olika aspekter av det sociala kapitalet, så vilka variabler som ska ingå och vilken vikt de ska ha är inte självklart på något sätt. Se mitt förra inlägg för att se vilka variabler som ingår i måttet.

Den här statistiken kan säkert upplevas som känslig eftersom den i någon mening är ett mått på hur människors sätt att vara påverkar utvecklingen i den egna kommunen. Så innan jag går in på statistiken, så är det några saker som behöver klargöras.

Sverige har generellt ett högt socialt kapital och det är inte jättestora skillnader mellan kommunerna vad gäller t.ex. den generella tilliten till sina medmänniskor. Skillnaderna är avsevärt större när man jämför olika länder. De kommuner som ligger sämst till har ungefär samma generella tillit som människor i genomsnitt har i Tyskland, så även de kommuner som rankas lägst har i ett internationellt perspektiv ett högt socialt kapital.

Ofta ligger förklaringen till ett lägre socialt kapital i kommunens historia. Har befolkningen generellt kunnat förbättra sin situation genom egna insatser eller genom horisontella samarbeten mellan jämbördiga parter, eller har man historiskt varit beroende av en adelsfamilj eller av en dominerande arbetsgivare för att skapa ett bra liv åt sig själv och sin familj. Bruksorter och kommuner med stora slott och herresäten har av den anledningen ofta lite lägre socialt kapital – levnadsmönster, normer och värderingar tycks föras över från en generation till en annan. Men naturligtvis spelar händelser i modern tid också roll. Stora mut- och korruptionsskandaler påverkar t.ex. förtroendet för kommunen och den generella tilliten. I speciellt städer spelar den fysiska stadsplaneringen en viktig roll för att skapa bra offentliga mötesplatser och för att undvika boendesegregering. Faktorer som ett skickligt ledarskap, bra skolor, ett starkt civilsamhälle och att kommunen är en bra arbetsgivare och har en effektiv och rättssäker myndighetsutövning är andra saker som spelar roll.

Ett lågt socialt kapital påverkar kommunens utveckling negativt, men det kan också vara så att en dålig utveckling i kommunen påverkar det sociala kapitalet negativt. Tillit bygger på ömsesidighet – man ger vad man får och man får vad man ger. Det kan i vissa orter finnas väl motiverande skäl till att människor tappat förtroendet till t.ex. den egna kommunen eller till den nationella politiken. En politiskt misskött kommun där vissa orter förfördelats samtidigt som den stora arbetsgivaren flyttar till ett låglöneland och den privata och offentliga servicen monteras ned är knappast något som bygger ett starkt socialt kapital.

Det är viktigt för kommuner som hamnar lite lågt att fundera kring varför man gör det och vad man kan göra för att förstärka det sociala kapitalet. Det kan helt enkelt vara en (av flera) viktiga förklaringar till att det inte går så bra för kommunen.

Tydliga geografiska mönster

I vissa områden finns det ganska tydliga geografiska mönster, vilket bekräftar att socialt kapital är något som åtminstone delvis har historiska förklaringar.

OBS! Jag har ändrat i den ursprungliga kartan som publicerades här. Det är kategoriseringen av lågt, genomsnittligt och högt socialt kapital i kartfunktionen som blev lite fel. Några kommuner som har legat på gränsen mellan två kategorier kan därför ha bytt färg i den uppdaterade kartan nedan.

Socialt kapital

För pilen över kartan för att identifiera kommunen.

Högst socialt kapital finns längst Norrlands norra kust samt i stora delar av Norrbotten, runt Storsjön i Jämtland och Siljan i Dalarna, i Halland samt delar av Värmland och Västra Götaland. Även en del av de mer välbeställda förortskommunerna till våra tre storstäder hamnar högt i rankingen – men långt ifrån alla.

Lägre socialt kapital återfinns främst i en del av Norrlands inlands- och skogslän, delar av Dalarna och Gävleborg, Bergslagen, Dalsland samt stora delar av Skåne och Södra Kronoberg.

Ranking av kommunerna

Jag kommer inte att publicera hela rankingen på en gång, utan det kommer att ske i omgångar. Den kommun som rankas högst får vänta lite på att få se sitt resultat. Nästa inlägg publicerar måndagen den 27 november.

De kommuner som är intresserade av att veta mer om undersökningen, ert resultat och socialt kapital får gärna ta kontakt med mig. Även andra synpunkter och frågor kring undersökningen och resultaten är välkomna.