En tidskrift jag verkligen kan rekommendera är Modern Psykologi. Jag lär mig massor samtidigt som det i nästan varje nummer finns någon artikel som har koppling till det sociala kapitalet. I det senaste numret av tidningen (nr 8, år 2015) finns en artikel om lyckoforskningen där ett lands sociala kapital framhävs som en av de viktigaste förklaringsfaktorerna bakom olika befolkningars lyckonivåer. Så här kommer några väldigt bra argument för att vi borde lära oss lite mer om tillitens mekanismer.
”På lång sikt har mänskligheten blivit lyckligare. Vi lever ett längre och friskare liv i mindre korrumperade samhällen. Men våra förväntningar förändras också”
John Helliwell, en av redaktörerna för World Happiness Report (om inte annat anges är det John som citeras)
”Nordvästra Europas sekulära och protestantiska länder ligger i regel i topp i alla dessa mätningar. Det kan inte bara förklaras av vår rikedom, politiska stabilitet eller välfärd. Jag tror att det förklaras av vår unika kombination av individualism och tillit. Vi har en relativt stor frihet att leva de liv vi vill, oavsett till exempel släktens vilja. Dessutom litar vi både på varandra och på våra myndigheter. Detta är ohyggligt svårt att bygga upp, men väldigt lätt att riva ner. Vår lycka är därför något att värna om. Stora klyftor i samhället hotar tilliten och solidariteten – och därmed lyckan.”
Bengt Brülde, professor i filosofi och Sveriges ledande lyckoforskare.
Mätningen visar att Island och Irland snarare stärkte sina lyckonivåer efter den finansiella krisen, medan Spanien, Italien och speciellt Grekland kraftigt minskade sina lyckonivåer. Enligt författarna av rapporten förklarar länders underliggande förutsättningar i form av tillit och institutionell styrka hur ett samhälle hanterar en ekonomisk eller social kris. Dessa faktorer påverkar om ett samhälle i kris utlöser konfrontativa eller stödjande handlingar. Detta förklarar att Grekland och andra sydeuropeiska länder med låg tillit tappade så mycket i lycka – medan Island och Irland, som också drabbades hårt av den ekonomiska krisen, inte förlorade så mycket.
”Det handlar om socialt kapital. Motståndskraftiga samhällen kan växa av kriser. Det handlar kort sagt om graden av optimism och tillit. När krisen eller katastrofen inträffar så rusar man ut och hjälper varandra. Och det gör alla lyckligare. För vi blir faktiskt lyckliga av att få hjälpa till, och vi blir förstås lyckliga av grannar och vänner när vi behöver stöd. Så samarbete gör oss lyckliga, men vi måste lita på varandra från början – annars blir det bara värre än tidigare.”
Det land man lever i påverkar välbefinnandet långt mer än kön och ålder. Men överlag verkar kvinnor lite, lite nöjdare med livet än män. Detta gäller speciellt i Mellanöstern.
”Vi blev förstås förvånade, med tanke på hur mycket man läser om kvinnoförtrycket i den delen av världen. Men svaret är helt enkelt att männen där har det ännu värre. Många unga män är arbetslösa, arga och finns på gatan. Kvinnorna har i regel bättre nätverk och stöd, vilket är viktigt för lyckan. En annan slutsats är att även män mår dåligt i samhällen med könssegregation och kvinnoförtryck.”