Med Axel Oxenstierna skapades en effektiv statsförvaltning

Dela gärna!

Det var först med Gustav Vasas reformation av styret som den moderna svenska staten föddes. Kyrkans organisation frigjordes från Rom och Svenska kyrkan grundades. Statsmakten stärktes och landet blev mer enat än tidigare under medeltiden.

På 1600-talet förstärkte sedan rikskanslern Axel Oxenstierna statsmakten markant. År 1632 blev han i praktiken regent över Sverige då drottning Kristina ännu var omyndig. Han reformerade då det svenska stormaktsväldets förvaltning och gjorde den till Europas effektivaste. Han inrättade bland annat nya centrala ämbetsverk och domstolar, skapade en regional och lokal statlig administration, inrättade ett postväsende samt lät göra en kartering av landet. Statsförvaltningens arbete dokumenterades skriftligt för att hålla ordning på beslut och räkenskaper1.

Ett tidigare oregerligt land kunde med hjälp av centrala och mäktiga ämbetsverk som samverkade hållas samman. I stort är dåtidens institutionella indelning av Sverige intakt med hur det ser ut nu i län, förvaltningar och myndigheter. De yrken som växte fram blev också tillgängliga för begåvade präst- och bondsöner som kunde göra en klassresa i den svenska växande stormaktsstaten. Utbildningsväsendet reformerade och meriter och duglighet blev jämförbar med nedärvd börd. Folket kom närmare staten, och tvärtom – något som kan sägas varit kärnan för det med tiden ömsesidiga tilliten mellan staten och medborgarna2.

Axel Oxenstierna

Axel Oxenstierna kan vara den enskilda person som betytt mest för Sveriges utveckling, men man ska inte tolka det som att han enbart hade goda avsikter. Han berikade sig själv och han såg en effektivisering av statsapparaten främst nödvändig för att Sverige skulle kunna fortsätta att ha stormaktsambitioner och bedriva krig.

Frihetstiden gav oss offentlighetsprincipen

En annan viktigt händelse som befäste grunden för den svenska tilliten är den tryckfrihetsförordningen som undertecknades den 2 december 1766. Lagen med dess offentlighetsprincip lade grunden till många av de fri- och rättigheter som vi idag tar för givna. Jonas Nordin skriver i en artikel SvD3 att denna förordning öppnade för insyn i statens innersta angelägenheter genom att ge medborgarna tillgång till allmänna handlingar från regering, riksdag, domstolar och myndigheter. Den rätt till medborgerlig insyn som etablerades 1766 har haft omätbar betydelse för utformningen av svensk statsförvaltning. Åren 1755–72 kan kallas frihetstidens radikala period och tryckfriheten gav en rejäl skjuts åt reformpolitiken. Överst på dagordningen stod stärkta civila rättigheter. Dit hörde sådant som näringsfrihet, stärkt rättssäkerhet, skyddad äganderätt samt inte minst meritvärdering framför bördsföreträde och likhet inför lagen ”oavsett stånd, villkor och kön”. Adelns privilegier urholkades snabbt och drev ståndet att sluta upp kring Gustav III då han återställde den starka kungamakten i en statskupp i augusti 1772. Han satte då stopp för omdaningarna och tryckfriheten avskaffades.

Även om styret under en period blev mer auktoritärt, så levde frihetstiden kvar mentalt bland människor och i 1809 års regeringsform återupplivades kärnan i 1766 års förordning: förhandscensur fick inte förekomma och tryckfrihetsåtal fick endast väckas med tydligt lagstöd. Därtill fastslogs återigen rätten att offentliggöra ”alla handlingar och protokoll i vad mål som helst”, undantaget krigs- och hemliga utrikesärenden.

Sverige hade alltså såväl tidigt införda som omfattande grundlagsstadgade regler kring allmänna handlingars offentlighet och tryckfrihet, något som har haft stor betydelse för framväxten av den höga svenska tilliten till offentliga institutioner.

1Anders Johnson, Näringslivets regelnämnd (2012): ”Tolv tankar om byråkrati och förenkling”

2Göran Rosenberg: ”Svenskarna är inte dumma längre”, DN 2003-07-11

3 Jonas Nordin: ”Lagen som befäste den svenska tilliten”, SvD 2016-12-02

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.