Kategoriarkiv: Statistik

Ungas tillit sjunker

Citat, Socialt kapital, Statistik, Uncategorized, , , , , , , , ,

I november förra året offentliggjorde Folkhälsomyndigheten årets resultat från den nationella folkhälsoenkäten som visar statistik om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Syftet med undersökningen är att visa hur befolkningen mår och följa förändringar i hälsa över tid.

Ett område handlar om sociala relationer. Det har visat sig vara en viktig förklaringsfaktor för människors hälsa. En av frågorna inom det området handlar om generell tillit där frågan lyder. ”Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor?”

Jag kommer i ett antal inlägg visa hur den generella tilliten ser ut i Sverige fördelat på kön, ålder, län, utbildning och födelseland. Jag börjar med kön och ålder.

Tabell 1: Andel med generell tillit, uppdelat på kön, 2005-2016
Kön 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2016 Förändring 05-16
Kvinnor 74 71 74 73 72 72 72 -2
Män 73 74 73 72 73 72 72 -1
Totalt 74 72 74 73 73 72 72 -2

 

Vad gäller kön finns det ingen skillnad vad gäller tillit. Män och kvinnor uppvisar nästan exakt samma nivå av generell tillit såväl år 2016 som sett över tiden. Däremot är skillnaderna desto större när det kommer till ålder.

Tabell 2: Andel med generell tillit, uppdelat på åldersklasser, 2005-2016
Ålder 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2016 Förändring 05-16
16-29 år 63 61 62 60 59 59 56 -7
30-44 år 74 75 75 73 75 70 72 -2
45-64 år 78 75 76 76 75 77 76 -2
65-84 år 78 77 80 80 80 78 80 2
16-84 år 74 72 74 73 73 72 72 -2

De som är unga idag har alltså lägre generell tillit till andra människor än vad äldre har. Det beror delvis på att yngre rent generellt har en lägre tillit än de som är 30 år och äldre. De flesta får en högre tillit i takt med att de får större erfarenhet av livet. Men det finns också en generationseffekt som innebär att de som är födda efter cirka 1980 i genomsnitt har en lägre generell tillit till andra än de som är födda tidigare, även vid samma ålder.

Många unga saknar i dag både arbete och egen bostad. Det gör att de lätt tappar tilliten till sig själva och hela samhället.

Med tanke på att tilliten sjunkit dramatiskt i USA och Storbritannien och vad detta inneburit för dessa länder måste den här begynnande minskningen i Sverige tas på allvar. Totalt sett har den generella tilliten minskat med två enheter sedan år 2005 – inte särskilt farligt. Men i åldersklassen 18-29 år har minskningen varit hela 7 procentenheter. Kommer den nedgången i tillit att bestå även när de blir äldre och därmed sprida sig i de äldre åldersklasserna och kommer tilliten hos dem som idag är tonåringar att fortsätta minska? Den lilla ökning av tilliten bland äldre, som delvis kompenserar för de yngres minskande tillit, beror sannolikt på att de yngre pensionärerna är mer välutbildade än de äldre som avlidit under mätperioden.

Vad beror den här minskningen på? Och vad ska man göra för att bryta denna trend?

I dag har vi en segregerad skola där en del barn går i friskolor, medan andra hamnar i kommunala skolor. Den allmänna värnplikten är skrotad och medievärlden är allt mer segregerad så man inte längre behöver ta del av andra åsikter än de man redan är bekväm med.

Jag tror inte det finns en eller ett fåtal förklaringar till att tilliten minskar bland unga. Citaten ovan kommer från historikern Lars Trägårdh. Han nämner några viktiga anledningar, men det finns fler.  Alla vill naturligtvis att det ska satsas mer pengar och att man måste öka kunskapen i samhället om just det eller de områden man själv arbetar med eller är intresserad av. Tidigare har jag dock trott att tilliten är hyfsad stabil. I utvecklade demokratier har den historiskt varit det. Men mycket tyder på att denna stabilitet upphört och vi behöver därför få mer kunskap och hitta strategier för att bryta denna negativa trend.  Det behövs mer forskning inom området. Jag tror att tillit kan jämföras med klimatet. Precis som med ett varmare klimat är risken stor att vi inte kommer att märka av en lägre tillit förrän det är för sent eller åtminstone väldigt svårt att vända utvecklingen.

Långtidsutredningen 2015 lyfter tilliten

Böcker & rapporter, Socialt kapital, Statistik, , , , , , , , , , , , ,

Jag blev glatt överraskad av att Långtidsutredningen 2015 så tydligt och omfattande beskriver den sociala tillitens betydelse för Sverige. Kanske fler politiker och debattörer nu börjar förstå vad det handlar om? Nedanstående text är hämtad från sammanfattningen i huvudbetänkandet.

Utredningen anser att den höga nivå av tillit och den i huvudsak väl fungerande offentliga förvaltning som finns i Sverige bidrar till att stärka den svenska ekonomins anpassningsförmåga. En hög nivå av tillit har visat sig samvariera med god ekonomisk utveckling, hög ekonomisk jämlikhet och låg grad av korruption, men också med bl.a. hög utbildningsnivå och god folkhälsa. Utredningen vill framhålla att en hög nivå av tillit också bidrar till en god anpassningsförmåga i ekonomin. Ett samhälle som präglas av tillit har lättare att ställa om för att hantera nya, framtida utmaningar. Utredningen pekar på de tydliga samband som uppmätts mellan tillit och kvaliteten på ett lands offentliga förvaltning, där kvalitet handlar såväl om opartiskhet och rättssäkerhet som om effektivitet. Att upprätthålla kvalitet i och förtroende för rättsstaten och den offentliga sektorns institutioner bör därför vara högprioriterade politikområden.

I första hand handlar det om att säkra rättsstatens fundament. Dit hör exempelvis att bekämpa den organiserade brottsligheten och att bekämpa ökande hot mot politiker och offentliga tjänstemän. Att värna den offentliga sektorns kompetensförsörjning och den meritokratiska tillsättningen av offentliga tjänster är viktigt både för att säkra ett beslutsunderlag av god kvalitet och för att upprätthålla rättsstatliga värden som likabehandling och frånvaro av såväl negativ som positiv diskriminering. Tilliten människor emellan och till samhällets institutioner kan också antas vara avhängig av att medborgarna uppfattar att det inte är möjligt att missbruka transfereringssystemen eller välfärdstjänsterna, eller att undandra sig den beskattning som behövs för att finansiera välfärdssystemen. En väl fungerande förvaltning på statlig, regional och kommunal nivå är en angelägenhet för hela ekonomin. Det finns många goda skäl att förtydliga ansvarsförhållanden, anpassa organisationen av sjukvård, regionövergripande samhällsplanering osv. till nya förutsättningar, liksom att möjliggöra mer likvärdig och förutsägbar tillämpning av regelverk över landet. För att motverka korruption och ge incitament till en effektiv användning av kommunala och regionala medel bör revision av den lokala och regionala förvaltningen utföras opartiskt och professionellt.

Ett långsiktigt arbete bör inledas för att höja kvaliteten på beslutsunderlag, inklusive konsekvensanalys, inom den offentliga sektorn, även utanför befintliga analysmyndigheters fackområden. Detta är viktigt inom offentlig verksamhet på såväl nationell som lokal och regional nivå.

Mer om social tillit i utredningen står på sidorna 128-130, 147-152 och 307-311.

Länk till Långtidsutredningens huvudbetänkande 2015

Statistikskolan, del 1

Statistik, Uncategorized, , , , , ,

Det här inlägget kanske inte främst handlar om socialt kapital, men jag är ju i grunden statistiker och kan inte låta bli att någon gång ibland även dela de funderingar jag har kring hur man tolkar statistik.

Internet har ju gjort det väldigt enkelt för kunder att betygssätta sin upplevelse av en vara eller tjänst. Men kan vi verkligen lita på dessa betyg? Lite fingervisning kan de säkert ge, men det kan vara bra att känna till hur lätt betygssättningen kan bli missvisande.

Jag läste nyligen i en artikel i tidningen Modern Psykologi att böcker som fått priser och uppmärksammats i media ganska snabbt får sämre betyg av läsarna.  Det låter ju mycket märkligt, men anledningen är att priserna drar till sig ovana läsare som tycker att den prisbelönta boken är svårläst eller tråkig och därför ger boken ett lägre betyg än tidigare mer vana bokläsare gjort.

Samma sak tror jag gäller kunders betygssättning av hyrfilmer eller streamade filmer. En del dialogdrivna kvalitetsfilmer ska kanske inte marknadsföras som ”skrattfest” eller ”spännande thriller” som man ibland gör för att locka till sig kunder. Det drar till sig ”fel” kunder som i sitt missnöje över ”felvalet” ger bottenbetyg till filmer som egentligen håller hög kvalitet. De mer medvetna filmälskarna gör sällan samma felval. De ser inte på ”dåliga” filmer och betygsätter dem därför inte heller. Det medför att betygen för sämre filmer ofta överskattas medan betygen för kvalitetsfilmer underskattas.

Det fick mig också att fundera över hur föräldrar betygssätter privata respektive offentliga förskolor/skolor. Min hypotes är att de som väljer privata alternativ gör mer medvetna och kanske också ideologiskt färgade val och därför har starkare incitament att ge den skola de valt ett högre betyg. Människor är i allmänhet funtade så att vi i det längsta försvarar de val vi gjort. Det tar helt enkelt emot att för sig själv erkänna att den privata skola som man valt till sitt barn inte motsvarar förväntningarna.  De som däremot inte gör något medvetet val, utan låter sina barn gå i den kommunala förskola eller skola som ligger geografiskt närmast, kan däremot ”kosta på sig” att vara missnöjda på ett annat sätt.

Det är min hypotes. Vad tror du?

 

 

Företagsklimatet årets raket!

Böcker & rapporter, Socialt kapital, Statistik, Uncategorized, , , , ,

År 2009 blev företagsklimatet i kommunerna en prioriterad fråga för Sveriges Kommuner och Landsting. Vi som jobbade med frågan ville dock inte trampa in på Svenskt Näringslivs eller Företagarnas områden, utan hitta vår egen nisch. Valet föll på kommunernas myndighetsutövning. Vi hade expertis inom området internt på SKL och området hade i viss mån blivit förbisett av Svenskt Näringsliv och Företagarna. Dessutom hade jag läst Bo Rothsteins ”Sociala fällor och tillitens problem”.

Betydelsen av förvaltningsledet i det demokratiska maskineriet är gravt underskattat. Om riksdagsledamöterna från ens valkrets inte företräder ens åsikter på ett adekvat sätt så är det naturligtvis tråkigt, men inget omedelbart och påtagligt negativ för ens välfärd lär inträffa. Om däremot domare, läkare, lärare, byråkrater etc. agerar oetiskt och/eller oskickligt, kan det inträffa synnerligen obehagliga saker för individen direkt. 

SKL satte igång två stora projekt. Enkätundersökningen Insikt som är en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning gentemot företag och ”Förenkla – helt enkelt” som är en tre dagars utbildning för att skapa bättre och effektivare kontakter mellan kommunen och företagen där i princip samtliga kommunens handläggare som har företagskontakter deltar. Ca 120 kommuner och fler än 10 000 politiker och tjänstemän har hittills deltagit i utbildningen.

I veckan kom Svenskt Kvalitetsindex (SKI) med sin årliga NKI-undersökning av myndigheter och kommunala verksamhetsområden. Årets raket var Företagsklimat som är det verksamhetsområde där det skett störst förändring av nöjdheten över tid. Mellan år 2013-2014 ökade nöjdheten med 8,5 enheter vilket är en rejäl ökning på ett år.

Sedan år 2010 har NKI-betyget i SKI:s undersökning ökat från 51,9 till 65,0. Vi tycker det är väldigt roligt och ett kvitto på att kommunerna under de senaste åren gjort ett fantastiskt jobb inom detta område. Samtidigt finns det fortfarande mycket kvar att göra. NKI på 65 är ett godkänt betyg, men inte mycket mer.

Det genomsnittliga NKI-betyget för myndigheter är 63,2 och för kommuner och landsting 69,0. Det bästa betyget hade förskolan med 76,2 och det sämsta betyget Arbetsförmedlingen (bland arbetssökande) med 43,4.

Länk till SKI:s rapport

I SKI:s rapport står det att personer som är nöjda med den myndighet de har mest kontakt med också har ett större förtroende för statliga myndigheter överlag. Det stärker Bo Rothsteins teori.  Tillit ger tillit, är man nöjd med en myndighet ökar tilliten även till andra. Men känner man sig orättvist behandlad och kränkt vad gäller ett myndighetsärende då faller tilliten inte bara för den enskilda myndigheten eller förvaltningen i kommunen utan i värsta fall för hela samhället.

Det finns en risk att den som är djupt missnöjd över ett myndighetsbeslut  ser samhället som en Hydra där byråkraten bara är en av varelsens huvuden. Är man då ilsken och känner sig kränkt är det svårt att tro gott om något av de andra huvuden. En effektiv myndighetsutövning, ett bra bemötande och god förmåga att förklara varför ett ärendet utfallit negativt för företagaren är därför grundläggande för att kommunen ska uppnå ett gott företagsklimat!

imagesY1ACYH92

Sällan svart eller vit

Humor, Statistik, Uncategorized, , , ,

“Kan det inte vara positivt med aids?”. Det kommer ingen att tycka. Men istället för att bara säga “nej, det är hemskt”, gräv lite mer i din hjärna och se vad du kommer fram till. Det kan göra dig starkare i din övertygelse än du var innan. Skulle du komma fram till att tvärtemot-argumentet håller i någon fråga, då får du ju byta åsikt. Hela poängen med samhället vi lever i är att ha ett öppet klimat där vi kan samtala om alla frågor, och då är det viktigt att börja med sig själv. Det är väldigt sällan som det är svart eller vitt.”

Soran Ismael, komiker och debattör

Jag önskar att fler kunde resonera som Soran Ismael. Man måste gräva lite och väga synpunkter mot varandra. Ofta är sanningen komplex. Det finns inga enkla lösningar. Även de till synes bästa lösningarna har en baksida, som ibland t.o.m. kan vara kontraproduktiv för det man vill uppnå.

Mitt första jobb efter högskolan var på SCB i Örebro. Där fanns det en duktig utredare som hette Kjell Jansson som gärna vände och vred på argumenten och som gillade att ibland provocera fram en diskussion på kafferasten. Jag lärde mig en hel del av honom kring hur jag skulle tänka för att bli en bra analytiker. Bland annat att sanningen ofta varken är svart eller vit och kanske inte alltid så intressant (åtminstone inte ur medias perspektiv). Å ena sidan, å andra sidan och å tredje sidan……

Jag rusade en gång in till Kjell med vad jag tyckte nya och väldigt intressanta siffror inom ett område. Han tog tabellen ifrån mig, studerande den ett tag, sedan la han huvudet på sned och sa: ”

”Janne, en sak ska du veta – tycker du att en siffra är intressant, då är den med stor sannolikhet fel!”

Och naturligtvis hade han rätt. Jag hade gjort en tankevurpa och den statistik jag tog fram baserades på felaktiga uppgifter. Sanningen var långt ifrån så intressant som jag trodde. Och jag lärde mig att kolla en extra gång om det var en siffra eller någon faktauppgift som var lite ”för bra för att vara sann”.

 

Partipolitiskt hemskhetsindex

Artiklar, Socialt kapital, Statistik, Uncategorized, , , , , , , , ,

I ett tidigare inlägg på bloggen skrev jag om att medborgarna i f.d. diktaturer som går till val för första gången borde få avge två röster – en positiv och en negativ röst. Med ett traditionellt val är risken stor att det parti som vinner representerar den etniska grupp eller klan i landet som är störst och att dessa då främst ser till sina egna intressen. Med negativa röster skulle väljarna kunna rösta bort de politiker och de partier som inte företräder samtliga landets medborgare på ett bra sätt.

Länk till inlägg – Rösta för och emot

Jag ser inte samma fördelar med denna metod i utvecklade demokratier, men det är ändå intressant att resonera i dessa termer även här. I Sverige redovisar olika opinionsinstitut kontinuerligt vilka partier vi tycker bäst om eller tänker rösta på i nästa val. Mer ovanligt är att fråga om vilket parti vi tycker sämst om. SIFO presenterade för en tid sedan ett hemskhetsindex för de politiska partierna (se längst ned i artikeln). SD intar en svårslagen förstaplats på hemskhetsindexet med Fi och KD på andra respektive tredje plats.

Länkt till artikel i SvD

Sverigedemokraterna och Miljöpartiet har ungefär lika många sympatisörer, men är det självklart att de ska ha lika stor makt? Självklart tycker Sverigedemokraterna, som dock ofta får finna sig i att övriga partier går ihop för att stänga ute deras parti från makten. Men det är relativt få medborgare som tycker illa MP, desto fler som ogillar SD. Är det då inte rimligt att MP ges mer makt än SD, trots att de fått ungefär lika många röster?

Enligt samma resonemang och med statistik från hemskhetsindexet som underlag skulle en regering bestående av socialdemokraterna och miljöpartiet utgöra den bästa kompromissen för Sveriges befolkning. Alla skulle givetvis inte vara nöjda med en sådan regering, men relativt få skulle vara djupt missnöjda. Kanske något att tänka på inför valet i höst?

Att mäta det sociala kapitalet

Socialt kapital, Statistik, Uncategorized, , , , ,

Det är inte så lätt att ta fram jämförande internationell statistik av god kvalitet inom detta område. World Values Survey (WVS) och Transparency International är dock två välrenommerade och oboeroende organisationer som kontinuerligt presenterar intressant statistik med anknytning till det sociala kapitalet.

WVS är ett pågående forskningsprojekt av samhällsvetare med syftet att utforska sociokulturella, moraliska, religiösa och politiska värderingar inom olika kulturer världen över.  Studien genomförs löpande med några års mellanrum och antalet länder ökas på med tiden. En av frågorna i studien handlar om tillit[1].

Länk till WVS statistik

Transparency International är en oberoende ideell organisation med säte i Tyskland vars uppgift är att bekämpa korruptionen i världen. De gör bland annat ett årligt index där de rankar världens länder utifrån graden av korruption.

Länk till Transparency International statistik

Ingen av indexen fångar in alla aspekter på det sociala kapitalet, men de ger ändå en god fingervisning om hur väl utvecklat det sociala kapitalet är i olika länder. Länder med låg generell tillit har oftast en hög korruption och tvärtom. Det finns ett stort mått av kausalitet (orsakssamband) mellan de två måtten.

De nordiska länderna placerar sig bäst i båda undersökningarna. Andra länder med generellt höga placeringar är Australien, Nya Zeeland, Schweiz, Nederländerna och Kanada. Utanför topp tio i båda undersökningarna, men ändå bland de 20-25 bästa återfinns länder som Tyskland, Storbritannien, USA, Japan, Irland och Belgien. Medelhavsländerna i Europa och de östeuropeiska länderna placerar sig inte bättre än många länder i Afrika, Asien och Latinamerika.

WVS undersökning är ibland ifrågasatt – resultaten för Irak, Kina och Saudi-Arabien är tveksamma. Att Vietnam och Thailand placerar sig högt vad gäller tillit, men sämre vad gäller korruptionen kan dock vara korrekt. För Singapore gäller det omvända – låg korruptionsnivå, men sämre tillit.

Ett litet tankeexperiment: Vilka länder skulle du föredra att växa upp i om du inte visste vilken ekonomisk och social position du skulle hamna i från födseln?


[1] Frågan om tillit är formulerad på följande sätt: Generally speaking, would you say that most people can be trusted or that you need to be very careful in dealing with people? 1) Most people can be trusted  2) You can never be too careful when dealing with others

Begåvad folkbildning av bästa sort

Artiklar, Socialt kapital, Statistik, Uncategorized, ,

I Danmark har man lanserat en serie populärvetenskapliga skrifter på ca 60 sidor som blivit riktiga storsäljare. Några av ämnena som avhandlats är Frihet, Nätverk, Positiv psykologi, Natur och Tillit.

Detta är något som borde göras i Sverige också. Forskare som skriver begripligt och kortfattat om viktiga ämnen. Flera forskare vittnar om att det varit en ögonöppnare för dem själva att ”tvingas” skriva begripligt för människor som sällan tar del av traditionella forskarrapporter.

Ett av de populäraste numren har varit ”Tillit” –kanske för att Danskarna själva brukar rankas som världens mest tillitsfulla folk. På frågan om de anser att man kan lita på de flesta av sina medmänniskor svarar 78 procent av danskarna ja. De övriga nordiska länderna följer Danmark tätt i hälarna, liksom Nya Zeeland, Kanada och Australien.

Länk till artikeln i SvD

Svenskarna tror att korruptionen ökar

Socialt kapital, Statistik, Uncategorized, ,

Det har gjorts en EU-kartläggning av korruptionen inom EU. Korruptionen kostar länderna i EU ofattbara 1 000 miljarder kronor varje år. Tänk vad mycket bra saker vi skulle kunna göra med de pengarna! Vi kan dock vara tacksamma för att Sverige tillhör de länder som har minst problem. I en del länder som Grekland, Italien, Spanien, Litauen och Tjeckien tror nästan 100 procent av befolkningen att korruptionen är utbredd.

Men siffrorna oroar ändå för Sveriges del. 44 procent av svenskarna tror att korruptionen är utbredd, vilket är betydligt högre än i Danmark med 20 procent och Finland med 29 procent. Norge är inte med i studien men jag kan tänka mig att deras siffra är något liknande. Dessutom hävdar hela 18 procent av svenskarna att de känner någon som har mutats.

Att tro att korruptionen är utbredd är inte samma sak som att den faktiskt är det. Men om många människor under en längre tid tror att korruption är vanligt förekommande, så ökar risken att fler faktiskt agerar korrupt. Så denna rapport är lite illavarslande.

EU-kartläggning av korruptionen