Etikettarkiv: Social kontroll

50 saker att göra för att stärka det sociala kapitalet

Jag bryter min historia om tillitens historiska förklaringar och sticker emellan med ett inlägg om hur vi som individer bygger socialt kapital idag.

Socialt kapital byggs på hundratals av små och lite större handlingar vi gör varje dag. Här följer 50 förslag på saker man som individ kan göra för att stärka det sociala kapitalet.

Detta är ingen slutgiltig lista. Jag tar gärna emot synpunkter och invändningar. Jag kommer att lägga till, ta bort och ändra formuleringar. Och varför stanna vid 50 punkter, varför inte 100 punkter.

  1. Rösta vid val
  2. Använd inte mutor för att skaffa dig fördelar
  3. Har du speciella kunskaper: var mentor eller stöd åt någon som behöver det
  4. Filma, spela in eller skriv ned dina föräldrars eller far- och morföräldrars berättelser från sin barndom och uppväxt
  5. Aktivera dig ideellt i föreningar
  6. Laga den, även om det inte var du som hade sönder den
  7. Ta upp det, även om det inte var du som slängde det
  8. Utnyttja inte din maktposition för att skaffa dig orättfärdiga fördelar
  9. Om du får och kan: ge blod, anmäl dig som organdonator och vaccinera dig
  10. Prata med och lär känna människor i omgivningarna där du bor
  11. Gå på föräldramöten och prata med dina barns lärare
  12. Känn till dina rättigheter, men också dina skyldigheter
  13. Ha minst en vän som är yngre än dig, så du inte blir sist kvar.
  14. Besök lokala evenemang
  15. Stötta din familjs, vänners och kollegors kreativitet och engagemang
  16. Ta kontakt med en gammal vän
  17. Prata med dina barn eller dina föräldrar om hur dagen varit
  18. Var värd för en film- eller musikkväll med vänner eller arbetskamrater
  19. Starta en bokcirkel
  20. Skriv ett mejl eller insändare för att berömma någon som du tycker gjort, sagt eller skrivit något bra
  21. Följ med vad som händer i världen
  22. Håll upp dörren för andra och hjälp den som har tungt att bära
  23. Erbjud äldre, funktionsnedsatta och gravida din plats på bussar och tåg
  24. Skriv inte elaka och plumpa kommentarer på sociala medier
  25. Var inte rädd för att säga hej eller byta några ord med en främling
  26. Tala om för kollegor när du tycker att de har gjort något bra
  27. Våga motverka mobbing såväl i klassrummen som på arbetsplatsen
  28. Om någon säger att alla politiker ljuger eller att alla företagare fifflar, fråga vad personen grundar påståendet på
  29. Organisera någon hälso- eller friskvårdsaktivitet med familj, vänner eller kollegor
  30. Prata med lokalbefolkningen när du är på semester
  31. Visa moral genom dina handlingar, inte genom att mästra andras åsikter
  32. Var generös med komplimanger
  33. Visa civilkurage när situationen kräver det
  34. Ät lunch med en kollega som arbetar med andra saker än du själva gör
  35. Hjälp andra och tänk positivt, men låt dig inte bli utnyttjad och ifrågasätt om du tycker något är fel
  36. Låt dina barn få lagom med frihet, skydda det inte från allt och få inte barnet att känna misstro mot andra människor
  37. Uppmärksamma dem som sällan blir uppmärksammade och stötta talanger som har ett svagt socialt eller kulturellt kapital.
  38. Om du kan och orkar – ge människor mer av dig och din tid än de förväntar sig
  39. Respektera dig själv och andra och ta ansvar för dina handlingar
  40. Spendera mindre tid på sociala medier och mer tid tillsammans med människor du tycker om
  41. Var snäll mot andra människor, men var inte naiv – alla är inte snälla tillbaka och några tar för mycket energi att hantera.
  42. Bryt mönster, promenera på gator du inte varit tidigare och res till ställen du aldrig har varit
  43. Om du arbetar med myndighetsutövning: behandla människor lika. I övriga livet: behandla människor sjyst
  44. Lyssna även på människor som du inte håller med, ibland händer det att idioterna rätt
  45. Håll dina löften, och om du måste svika ett löfte – tala om det direkt
  46. Var ärlig mot andra, men inte brutalt uppriktig
  47. Säg ifrån om någon är grovt sexistisk eller fördomsfull
  48. Utöva social kontroll, men gör det vänligt och med omdöme – annars låt bli
  49. På sociala medier: gilla det som människor gör, inte vad de är
  50. Berätta för familj, vänner och arbetskollegor om socialt kapital

Högt socialt kapital i mellanstora städer

Lite överraskande visar det sig att det sociala kapitalet ofta är högt i mellanstora städer. Vill du bo på en plats där människor generellt litar på varandra, där man tycker att den egna kommunen sköter verksamheterna på ett bra sätt och dessutom är bra på att välkomna nyanlända in i arbetslivet så kan du med fördel flytta till kommuner som Varberg, Umeå, Alingsås, Lidköping, Skellefteå, Piteå, Östersund, Kalmar, Luleå eller Jönköping.

Genom att dela in samtliga Sveriges kommuner i så kallade kommungrupper och beräkna respektive grupps genomsnittspoäng, så framgår det vilka typer av kommuner som i genomsnitt har det högsta sociala kapitalet i Sverige. Observera dock att det kan skilja mycket mellan olika kommuner inom samma kommungrupp.

Förväntat resultat att tilliten är hög i välmående villakommuner

Allra högst socialt kapital finns det i pendlingskommuner som ligger nära någon av våra tre storstäder Stockholm, Göteborg och Malmö. Det är kommuner som till exempel Lidingö, Nacka, Mölndal, Lerum, Vellinge och Staffanstorp. Det är välmående villakommuner med högt utbildade människor med bra levnadsstandard. Det är ett förväntat resultat eftersom människor som bor där sällan har haft någon anledning att generellt misstro andra människor eller myndigheter. De har ofta bra nätverk, ett högt kulturellt kapital och de närmar sig personer i maktutövande samhällsställning med självförtroende. Men det är ändå inte någon helt entydig bild som visas. Valdeltagande och förtroende för kommunen är ofta mycket högt, men däremot kan denna typ av kommuner placera sig sämre vad gäller HBTQ-index och integration.

Kommungrupp Genomsnittlig poäng
Pendlingskommun nära storstad 558
Mindre stad/tätort 587
Större städer 620
Landsbygdskommun med besöksnäring 660
Lågpendlingskommun nära större stad 726
Pendlingskommun nära större stad 734
Pendlingskommun nära mindre tätort 742
Landsbygdskommun 753
Storstad 830
Kommungrupper definitioner 2017
Balans mellan pluralism och social kontroll

Inte långt efter poängmässigt ligger mindre städer/tätorter och större städer (ej storstäder). Oftast rör den mediala debatten de tre storstäderna kontra lands- och glesbygdskommunerna. Men en majoritet i Sverige bor faktiskt på platser som varken är storstäder eller landsbygd. För de flesta av dessa stadskommuner så har utvecklingen varit ganska bra under de senaste 30 åren. Boendeattraktiviteten har ökat i många kommuner, utbudet av privat service har ökat, sysselsättningen är hög, inkomsterna är höga i förhållande till kostnadsläget¹) och boendepriserna fortfarande rimliga även om de procentuellt gått upp kraftigt även här.

Det kanske är så att det sociala kapitalet trivs som bäst i lite mindre städer. Tillräckligt stora för att bejaka en viss pluralism och att den som avviker från majoritetsnormerna inte hamnar i utanförskap, men inte så stora så att den positiva sidan av social kontroll helt försvinner – att man faktiskt bryr sig om människorna i sin omgivning. Att man vågar såväl hjälpa den som är i nöd som säga till den som missköter sig.

Landsbygdskommuner med en stor besöksnäring har också ett ganska högt genomsnittligt socialt kapital. De är ofta attraktiva både för boenden och besökare och klarar sig ofta rätt bra såväl ekonomiskt som demografiskt. Omsättningen av människor är stor och de som bor där blir helt enkelt vana vid att träffa folk av alla de slag, vilket stärker såväl tilliten som toleransen.

Stockholm är en liten storstad, Göteborg är en stor småstad

Den kommungrupp som har lägst socialt kapital är storstäderna, dvs. Stockholm, Göteborg och Malmö. Stockholm ligger dock bättre till än Malmö och Göteborg. En kompis som flyttat till Göteborg sa att skillnaden mellan Stockholm och Göteborg är att Stockholm är en liten storstad, medan Göteborg är en stor småstad. Kanske detta är tillspetsat, men den lilla storstaden Stockholm är är i alla fall avgjort bättre på integration än Göteborg och Malmö. Alla placerar sig dock bra vad gäller HBTQ-frågor. Göteborg dras främst ned av korruptionsskandalen och det låga förtroendet för kommunen som den bidragit till, medan det för Malmös del är den låga generella tilliten som är det största problemet.

Det genomsnittliga sociala kapitalet i de övriga fyra kommungrupperna är ungefär på samma nivå, fast lite bättre än storstäderna. Här finns framförallt de mindre kommunerna runt de mellanstora och mindre städerna samt rena landsbygdskommuner utan besöksnäring. Här finns många av de kommuner som haft en dålig ekonomisk och demografisk utveckling. Ett lågt socialt kapital kan ha bidragit till den dåliga utvecklingen, men en dålig utveckling kan också ha påverkat det sociala kapitalt negativt. Vad som är hönan och ägget i detta är svårt att säga, men de förstärker varandra i ett kausalt samband som kan vara svårt att bryta.

¹) Källa: Reglab, ”Medelstora städers växtkraft”, december 2013. Studien gällde dock enbart kommuner med mellan 25000-80000 invånare.